Nu kan ”Varulven” dömas för ytterligare 59 mord
Publicerad 2018-01-14
För tre år sedan dömdes Mikhail Popkov till livstids fängelse för 22 mord i hemstaden Angarsk.
I dagarna började en ny rättegång mot mannen som kallas ”Varulven” och har erkänt ytterligare 59 mord.
– I mitt andra liv begick jag morden, som jag noga dolde för alla, säger han i förhörsprotokollen som läckt ut.
Mellan 1994 och 2000 mördade Mikhail Popkov minst 22 kvinnor. Själv uppfattade den tidigare polisen att han ”städade upp” i staden.
Att han kunde gäcka sina kolleger under så lång tid berodde dels på att han naturligtvis visste hur man städar bort bevis samt att poliskåren var ovillig att tro att mördaren skulle finnas i deras egen kår - trots vittnesmål från ett överlevande offer.
Tidernas värsta seriemördare
Det var inte förrän 3 500 polisers dna matchades mot det man funnit på brottsplatserna som Mikhail Popkov kunde gripas.
I januari 2015 dömdes han till livstids fängelse på en särskild anstalt för dömda poliser.
Under tiden i fängelset har ”Varulven från Angarsk” erkänt ytterligare 59 mord på kvinnor.
Befinns han skyldig i rättegången som just påbörjats kommer Popkov att segla upp som alla tiders seriemördare i Ryssland, där det tvivelaktiga ”rekordet” tidigare innehafts av Andrei Chikatilo som förklarats skyldig till 52 mord och Alexander Pichushkin som dömts för 48 mord.
”Levde ett dubbelliv”
I förhörsprotokollen, som tidigare läckt ut, berättar Popkov att han har levt ”ett dubbelliv”.
– I det ena livet var jag en vanlig person. Jag jobbade som polis, det gick bra på jobbet. Jag hade familj. Min fru och dotter tyckte att jag var en bra make och en bra far, och det var jag också, säger han och fortsätter:
– Men i mitt andra liv begick jag morden, som jag noga dolde för alla. Jag förstod ju att det var brottsligt. Min fru och dotter visste aldrig om någonting om brotten jag begick, de misstänkte aldrig någonting.
The Siberian Times skriver om hur ”Varulven” valde ut sina offer med omsorg.
– De var sådana kvinnor som rörde sig på gatorna på natten utan att ha en man med sig. De uppträdde oförsiktigt, de var inte rädda för att prata med mig eller sätta sig i min bil. De var redo att köra iväg i jakt på äventyr, de ville ha roligt. De ville dricka alkohol och ha samlag med mig.
Men alla kvinnor blev inte offer.
– Bara de som uppträdde dåligt. Jag ville lära dem en läxa, bestraffa dem. De andra kvinnorna uppförde sig inte på det sättet, de var rädda.