Samordnare: Folk svälter inte i Rumänien

helskärm

Bottenlös fattigdom och utsatthet. Det är gängse bilden av utsatta EU-medborgares liv i hemländerna.

– Den bild vi har är inte att folk svälter i Rumänien. Det finns ett skyddsnät, säger Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare som nyligen varit i Rumänien.

Att hjälpa hemlösa EU-medborgare här i Sverige, är det rätta boten på deras problem? Nationella samordnaren Claes Ling-Vannerus, på länsstyrelsen i Stockholm är just hemkommen från en resa i Rumänien, och har innan dess just lämnat en ny lägesrapport om EU-medborgare situation. Han tycker att det finns många frågetecken.

– Det finns ett socialt skyddsnät i Rumänien. Det finns flera olika stöd till familjer, till exempel kan de få bidrag för att värma upp sina bostäder.

Lägsta nivån på a-kassan ligger på runt 4 000 svenska kronor, berättar han, och dessutom kan familjer få barnbidrag. Det finns också socialbidrag.

Föräldrar åker från barnen

Ändå åker många iväg för att kunna försörja sig. Vannerus berättar att det skapar stora problem för landet. I en region som han besökt får det allmänna rycka in och hjälpa runt 1 500 barn vars föräldrar befinner sig utomlands, enligt de officiella siffrorna. I verkligheten rör det sig om ännu fler barn, konstaterar han.

Samtidigt frågar sig Claes Ling-Vannerus om det verkligen är de mest utsatta medborgarna som tar sig utomlands. Det krävs exempelvis id-handlingar för att lämna Rumänien, eftersom landet inte är med i Schengen-samarbetet, och det är inte säkert att de mest utsatta har sådana.

Det finns uppgifter som talar om att upp till fyra miljoner människor kan ha lämnat landet sedan EU-inträdet 2007, berättar han.

– Detta har orsakat problem med brist på yrkeskategorier som läkare och lärare, vars villkor nu förbättras för att hålla dem kvar. Men det är också brist på arbetskraft till enkla jobb. Rumänien tar in folk från Vietnam, Kina, Nepal, Turkiet och Filippinerna för att fylla platserna.

Väcker frågor

Frågan är varför så många ändå söker sig utomlands för att tigga.

– Det väcker många frågor. Det kan vara så att vår vilja att hjälpa bygger på gamla förhållanden i de här länderna. Vi lägger ofta våra egna bilder av dessa länder som icke-fungerande, men det är svårt att säga att det är så i dag.

Många romer berättar om hur de utsätts för rasism och blir nekade sina rättigheter.

– Bilden varierar. Det är också romer som säger att även romer har alla möjligheter i dag.

Sverige har samverkat med både Rumänien och Bulgarien för att förbättra utsatta medborgares situation i hemländerna. Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare åt barn- och äldreminister Lena Hallengren (S), skriver till TT att detta gett resultat: "Bland annat ger de rumänska myndigheterna numera stöd även till dem som saknar fast folkbokföringsadress vilket varit ett problem för romerna där".

Allt detta gör att frågan om utsatta EU-migranter blir så komplex, konstaterar Claes Ling-Vannerus.

– Det väcker frågor. Gör vi rätt saker? Om vi vill hjälpa till, vad är bäst?

TT: Hur gör du själv, ger du pengar till den som tigger?

– Nej, för mig känns det bättre att skänka pengar via ett 90-konto.