Här är tyska regeringskrisen i fem punkter

helskärm

Just som alla pratar om att Europa måste kliva fram och ta större ansvar efter Donald Trumps valseger så råder kris i EU:s tyngsta land.

Så vad händer nu? Här är den tyska regeringskrisen i fem punkter.

Varför sprack regeringen?

Den korta versionen är att finansminister Christian Lindner (FDP) fick sparken. Men regeringskoalitionen med socialdemokratiska SPD, De gröna och liberala FDP hade bråkat internt under lång tid. Den utlösande faktorn blev en konflikt om budgeten.

.

När kan det bli nyval?

Förbundskansler Olaf Scholz (SPD) vill ha en förtroendeomröstning i förbundsdagen den 15 januari. Han räknar med att förlora och då kan nyval utlysas till slutet av mars.

Oppositionsledaren Friedrich Merz, för kristdemokratiska CDU, protesterar högljutt. Han ser ingen orsak att vänta så länge, utan vill att Scholz redan på onsdag begär att parlamentet röstar om förtroendet för honom. Då skulle nyval kunna hållas i slutet av januari eller början av februari. Även högerradikala Alternativ för Tyskland (AFD) går på Merz linje.

SPD och De gröna regerar vidare fram tills en ny regering är på plats, men är vingklippta.

.

Vad tycker tyskarna?

En färsk opinionsundersökning visar att två tredjedelar av tyskarna vill ha nyval så snart som möjligt. Bara en tredjedel vill vänta till mars, som Scholz vill.

.

Vilka partier tjänar på nyval?

De tre koalitionspartierna har haft det kämpigt i opinionen och förbundskansler Scholz har historiskt låga förtroendesiffror.

CDU-ledaren Friedrich Merz har högst förtroendesiffror och dagen efter regeringssammanbrottet visade en opinionsmätning att hans kristdemokratiska union har stöd av 34 procent av väljarna, medan SPD fick 16 procent, De gröna 12 procent och FDP 5 procent.

AFD fick i samma mätning 18 procent och det nystartade vänsterpartiet BSW 6 procent.

.

Varför oroar sig EU?

Tajmningen kunde ha varit bättre. Beskedet om att Lindner fått sparken och regeringen spruckit kom samtidigt som EU smälte nyheten att Donald Trump vunnit det amerikanska presidentvalet.

Signalen från EU-ledarna är att unionen behöver ta ett större ansvar om det skulle bli så att ett Trump-lett USA till exempel drar ned på stödet till Ukraina, försvagar Nato och drar sig ur internationellt klimatarbete. När EU vill visa styrka är det olyckligt om det tyngsta medlemslandet krisar och ägnar sig åt inrikespolitik.

Lägg därtill oro för att den tyska ekonomin kommer att drabbas av den politiska krisen.