Oppositionen sågar säkerhetsstrategi

Oppositionen angriper regeringens nationella säkerhetsstrategi för att vara tom på nya pengar.
Statsminister Stefan Löfven (S) utesluter dock inte nya medel, bland annat till det militära försvaret.

Löfven presenterade säkerhetsstrategin vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Den tar upp åtta olika typer av hot mot Sverige, från militära hot till organiserad brottslighet, smittsamma sjukdomar och klimatförändringar.
Löfven vill till exempel rusta samhället mot dataintrång och mot spridning av falska nyheter. Han pekar på rapporter om att Ryssland försökt påverka det amerikanska presidentvalet och varnar för att något liknande skulle kunna drabba Sverige.
– Vi kan inte utgå från att vi är fredade från den här typen av verksamhet. Nu har vi i år val i Frankrike och i Tyskland och förmodligen val i Italien. Jag tror att alla länder nu funderar på vad som kan komma att hända i våra demokratier, säger Löfven.

Inte imponerad

Oppositionen är inte imponerad av den nya säkerhetsstrategin.
– Det här är ingen strategi, det är en beskrivning av ett antal samhällsproblem av en statsminister som kommer helt tomhänt till Sälen, säger M:s partisekreterare Tomas Tobé.
Både han och Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman vill se konkreta åtgärder och att nya pengar satsas.
– Faktum är att myndigheterna inte kommer att göra något väsentligt arbete med de här reformerna utan att de får anslag för det, säger Widman.

Avfärdar kritik

Statsminister Stefan Löfven påpekar att strategin visar på en riktning för säkerhetsarbetet hos myndigheter, organisationer och näringsliv. Dokumentet ska också vara ett underlag för departementen när säkerhetsarbetet på nationell, regional och lokal nivå följs upp.
– I takt med att vi upptäcker att det här behöver förstärkas, det här behöver mer resurser, då fattar vi de besluten, säger Löfven.
Lars Hedström vid Försvarshögskolan tycker att strategin är en viktig signal till alla som arbetar med säkerhetsfrågor, även om han inte tror att den får några omedelbara konsekvenser.

Pratar inte pengar

Professor Robert Egnell, också på Försvarshögskolan, välkomnar att det nu finns ett samlat dokument om de nationella säkerhetsintressena.
Men om det verkligen rör sig om en säkerhetspolitisk strategi eller en vision återstår att se, anser Egnell.
– En strategi behöver innehålla mål, medel och resurser, säger han.
När det gäller det militära försvaret har både M, L och KD föreslagit mer pengar redan för i år och kommande år. Även Centern anser att det behövs ytterligare resurser redan de närmaste åren.
Löfven vill inte i nuläget prata pengar, utan börja med att diskutera om försvarsförmågan kan behöva stärkas ytterligare.
– Vi håller på att höja försvarsförmågan. Det är jätteviktigt för oss. Vi börjar inte med prislappen, säger Löfven.
Diskussion om ytterligare förstärkning av försvarsförmågan inleds på måndagen, då partierna som står bakom den nuvarande försvarspolitiska inriktningen träffas i Sälen.
– Om det kommer att behövas mer resurser, ja då är vi naturligtvis villiga att diskutera det, säger Löfven.