10 oväntade händelser under supervalåret

Lena Mellin

Valåret 2014 slutade som det började. Med stor dramatik.

Den nya regeringen fick ingen smekmånad. Efter bara två månader vid makten röstades deras budgetförslag ner av riksdagen och nyval annonserades ut. I lördags ställde statsminister Stefan Löfven in det.

Innan dess hade Alliansen röstats bort efter åtta år vid makten. Och Fredrik Reinfeldt försvann som genom en fallucka.

1. Budgetnederlag och inställt nyval

Stefan Löfven har förhandlat en stor del av sitt vuxna liv. Men att politik inte är som avtalsförhandlingar fick han bittert erfara när regeringens och Vänsterpartiets budget röstades ner av riksdagen samma dag som regeringen fyllde två månader.

Statsministern svarade rappt med att annonsera att han tänkte utlysa nyval. 24 dagar senare tog han tillbaks det, nyvalet ställdes in redan innan regeringen fattat det formella beslutet att utlysa det. Dramatik på hög nivå.

Orsaken? Sverigedemokraterna såg ut att behålla sin vågmästarställning och nyvalet skulle inte lösa någonting. I stället blev det en uppgörelse mellan regeringen och Alliansen om hur minoritetsregeringar ska få acceptans för sin budget som gäller till valdagen 2022.

2. Valet med bara en vinnare

Riksdagsvalet 14 september 2014 går till historien som valet med bara en vinnare. Fem partier backade, två ökade ytterst marginellt och ett blev mer än dubbelt så stort.

Men för Sverigedemokraterna var det storslam, partiet fick in 29 nya riksdagsledamöter och blev tredje största parti. Den höga tuppkammen växte ytterligare och partiet tog fram sitt skarpaste vapen. De vill fälla alla regeringar som inte minskar invandringen radikalt. Dessutom ska MP:s inflytande begränsas.

3. Två nya partier i EU-parlamentet

Aldrig tidigare har så många talat om toppkandidater och parlamentets inflytande över lagstiftningen. För andra valet i rad ökade valdeltagandet i valet till EU-parlamentet och för första gången röstade mer än hälften, 51,5 procent.

Två nya partier kom in, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. Ett gammalt åkte ut, Piratpartiet. För de två stora partierna, S och M, gick det som vanligt dåligt, sämst för Moderaterna.

Nu delar nio partier på de 20 svenska mandaten.

4. Reinfeldt gör sorti

Fredrik Reinfeldt chockade sitt parti när han på valnatten meddelade att han inte bara skulle avgå som statsminister utan också lämna uppdraget som partiordförande (M).

Och det gjorde han verkligen med besked. Faktum är att man ibland undrade om han försvunnit genom en fallucka.

Gruppledaren och ekonomiska talespersonen Anna Kinberg Batra fick en hårdhänt inskolning till den roll hon sannolikt får den 10 januari, M-ledare, när hon tvingades att utåt leda  partiet efter valnederlaget.

5. Nytt rekord i partiledardebatter

Både Aftonbladet och Expressen utmanade tv-jättarna och arrangerade partiledardebatter före riksdagsvalet. Aldrig har partiledarna mötts så många gånger i valdebatt.

Adrenalinnivån var hög i samtliga men det kokade över i SVT:s när Annie Lööf (C) ville sträcka över några papper från Energimyndigheten till Stefan Löven (S). Det såg ut som han fysiskt motade bort henne men möjligen vinkade han bara avvärjande.

– Det är bara käbbel. Du kan behålla den där, sade Löfven.

6. MP backade till sin egen häpnad

Miljöpartiet var inställt på att göra sitt hittills bästa riksdagsval. Men någonting hände på slutet och i stället för att gå fram tappade de gröna 0,45 procentenheter.

Mungiporna hängde men humöret blev snart bättre när sex partikamrater blev ministrar. Men vad fick MP ut av regeringsförhandlingen? För lite om man ska tro Åsa Romson, språkrör och miljöminister (MP), som i en freudiansk felsägning kallade det gemensamma budgetförslaget för socialdemokratiskt.

7. Öppna era hjärtan-talet

I sitt sommartal på Norrmalmstorg 29 dagar före valet manade Fredrik Reinfeldt (M) svenska folket att öppna sina hjärtan. Uppmaningen kom sedan Migrationsverket höjt prognosen rejält för hur många flyktingar som väntas komma till Sverige i år. Det skulle utsätta samhället för påfrestningar, sade dåvarande statsministern.

Smart eller korkat? Åsikterna går isär. Klart är däremot att SD:s sympatisörer bestämde sig väldigt tidigt för vilket parti de skulle rösta på, enligt Valu.

8. Jimmie Åkesson blev utbränd

I mitten av oktober pallade han inte längre. SD-ledaren Jimmie Åkesson gick till doktorn och blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Han kommer inte tillbaka före februari.

De som sett honom i valrörelsen var inte helt förvånade. Mattias Karlsson, som hoppade in som vikarierande partiledare hade sett tecknen under fyra år, sade han.

SD-ledningen visade stor förståelse får Åkessons behov av vila. Förvånande, bland de nationella idealen brukar annars den starke, ensamme mannen finnas.

9. Annie Lööf reste sig på nio

Centerpartiet var i det närmaste uträknat som riksdagsparti i början av året. Men kämpaglada Annie Lööf lät sig inte nedslås av de dåliga opinionssiffrorna utan satte på sig vinnarminen så fort hon visade sig.

Det gav resultat. I valet till EU-parlamentet gjorde C sitt bästa resultat på 19 år. I riksdagsvalet gick det sämre, partiet tappade 0,45 procentenheter. Det var dock det minsta tappet bland Alliansens partier så Lööf vände även nederlaget till en framgång.

10. Försvaret – från iskallt till superhett

Försvaret har var en fråga som inte intresserat mer än de närmast inblandade. Men efter den ryska invasionen av Krim, Ukraina, en konstaterad kränkning av det svenska luftrummet av ryska plan, flera simulerade flygattacker nära svenska gränsen och främmande makts ubåt i Stockholms skärgård var det inte många som ville skära ner på försvaret längre.

Till och med värnplikten återupplivades om än bara för en begränsad skara, dem som utbildat sig efter 2003.

Fem saker som – kanske –  inträffar nästa år:

1. 10 januari. Moderaterna har extrastämma och väljer Anna Kinberg Batra till ny partiledare.

2. Jan Björklund (FP) får det svettigt att behålla uppdraget som partiledare. Avgångskrav har redan uttalats.

3. Världen blir överens om hur klimathotet ska tacklas? Fem år efter det havererade FN-toppmötet i Köpenhamn gör världens länder ett nytt försök, i Paris i december.

4. I maj tvingas partierna bakom julhelgens överenskommelse om hur en minoritetsregering ska få igenom sin budget visa färg. Då röstar riksdagen om vårbudget och vårändringsbudget. Håller överenskommelsen, eller inte?

5. Sverigedemokraterna sätter på sig tänkarmössan och funderar över hur de ska hantera det nya parlamentariska läget där de enligt plan inte ska kunna påverka budget. Skrika och skråla, eller något smakligare?