Expert: Putin vill visa vem som bestämmer

helskärm

Ryska regeringens kravlista till USA och Nato är en del i en rå stormaktspolitik, enligt Rysslandskännaren Johan Norberg.

Med sina så kallade ”säkerhetsförslag” hoppas president Putin sätta dagordningen – något som kan ha viss framgång.

Inget ukrainskt Natomedlemskap, garantier för att försvarsalliansen inte fortsätter att växa, och stopp för förflyttning av styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar efter 1997.

Det är en del av innebörden i den kravlista Ryssland skickat till USA och Nato, mot bakgrund av Ukrainakonflikten, som under hösten trappats upp kraftigt med omfattande rysk mobilisering vid gränsen mot grannlandet.

Förslaget har mötts med kallsinne av omvärlden. Sveriges överbefälhavare Micael Bydén kallar det ”oacceptabelt” i en intervju med TT, och från amerikanskt håll avfärdar man delar av listan som omöjliga att godta.

”Utövar stormaktspolitik”

Vladimir Putin är medveten om att USA och Nato knappast är intresserade av att gå honom till mötes under de samtal som enligt Kreml ska hållas i en nära framtid. Den ryske presidenten vet dock precis vad han gör, enligt Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Ryssland utövar stormaktspolitik. Man vill visa vem som bestämmer, säger han till TT.

– I detta ingår att man ska ha en inflytandesfär. Det betyder i praktiken att man ska kunna bestämma över andra länders utrikes- och säkerhetspolitiska val, ungefär som under Sovjettiden.

Det ryska talet om ”gemensamma ansträngningar och gemensam säkerhet” är en avledande manöver, enligt Norberg.

– Vi ska ha klart för oss att det handlar om en aktör som utövar rå makt snarare än ägnar sig åt internationellt samarbete.

Vill sätta dagordningen

Så varför lägger Putin fram en kravlista som han vet inte kommer att accepteras? Av flera skäl, enligt Norberg, men till stor del handlar det om att sätta dagordningen och vara den part som agerar, medan andra tvingas reagera.

– Om det blir förhandlingar så kommer de att utgå från eller i alla fall ta hänsyn till den ryska ståndpunkten. Det är det ena, att det är en bra förhandlingsstart. Det andra är att om väst avfärdar det här och inte kommer till förhandlingsbordet, då kan Ryssland säga: ”Titta, vi försökte prata, men de vill inte. Nu är vi tvingade att använda militära medel”.

Just användandet av militärmakt har också visat sig framgångsrikt för landet i en rad konflikter sedan kriget i Georgien 2008, som många bedömare ser som startpunkten för en ny och mer aggressiv rysk utrikespolitik.

– Antingen direkt, som då Ryssland tog och illegalt annekterade Krim samt startade krig i Donbass i Ukraina, eller indirekt som nu, genom att hota och skramla med vapen. Ryssland har inte så många andra instrument kvar för att få omvärldens uppmärksamhet, säger Norberg.

Putin: USA på vår tröskel

Från ryskt håll ges en diametralt annorlunda bild av Ukrainakonflikten. Vid sin årliga presskonferens på torsdagen säger Putin att hans ukrainske motpart Volodymyr Zelenskyj är duperad av ”radikala krafter”, och anklagar Nato för att ha bedragit Ryssland genom att ta upp nya medlemmar från det forna östblocket.

– Har vi placerat ut robotar vid USA:s gränser? Nej, det är USA som har kommit till oss med sina robotar, de är redan på vår tröskel, säger han, enligt nyhetsbyrån Reuters.