Regeringen vill ha hårdare kontroller av religiösa friskolor

Isabelle Nordström

Regeringen kräver hårdare kontroller av religiösa friskolor.

Därför vill man granska regelverket för att se var det går att skärpa reglerna.

– Det handlar om hur man stärker tillsynen, säkerställer att barns rättigheter tas tillvara och att barn får möjlighet att utrycka sina egna uppfattningar, säger Gustav Fridolin.

helskärm

I går gick utbildningsminister Gustav Fridolin ut med beskedet att regeringen vill förbjuda skolor att regelmässigt dela upp flickor och pojkar i undervisningen, även idrott.

Nu vill Gustav Fridolin utreda om det går att stärka regelverket kring religiösa friskolor.

– Alla ska vara trygga med att barn i Sverige får utbildning enligt läroplanens värdegrund och att all undervisning är absolut fri från religiös påverkan, säger Gustav Fridolin.

Dagens skollag trädde i kraft 2010 under dåvarande Alliansregeringen.

Enligt nuvarande skollagen är det ju inte tillåtet att ha religiösa inslag i undervisningen nu heller, hur kan det bli skarpare än så?

– Det handlar om att säkerställa kontrollen för att det verkligen blir så, hur ser verksamheten ut vid sidan av själva undervisningen och om det är säkerställt att det som är konfessionellt verkligen är frivilligt för alla barn, säger Gustav Fridolin.

Stärka tillsynen

Däremot är det tillåtet att ha religösa inslag i andra delar av skolverksamheten än själva undervisningen, men det ska vara frivilligt.

– Det regelverket finns det all anledning att titta närmare på. Hur garanterar du frivilligheten? Vi måste kunna säkerställa att barn har möjligheten att själv välja vilka delar man är med i och det inte finns några direkta eller indirekta sanktioner mot barn som väljer att inte vara med i den typen av inslag, säger Fridolin.

Hur skulle det nya regelverket se ut rent konkret?

– Det handlar om hur man stärker tillsynen, säkerställer att barns rättigheter tas tillvara och att barn får möjlighet att utrycka sina egna uppfattningar, säger utbildningsministern.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är positiv till förslaget.

­– Jag tror att det med religiösa friskolor finns en överhängande risk att minderåriga utsätts för otillbörlig religiös påverkan. All sådan påverkan är oacceptabel inom ramen för det offentliga skolväsendet. Det gäller framför allt undervisningen, men även resten av skoldagen. Allt religiöst måste vara frivilligt och det finns en uppenbar risk att det inte alltid blir så, precis som ministern säger.

Dessutom ska utredaren gå igenom de beslut som Skolinspektionen tagit kring de här frågorna sedan nya skollagen började att gälla 2010.

– De ska se vilka beslut som har fattats, vilka regler som ska skärpas så att vi får ett regelverk vi kan känna oss trygga med, säger Gustav Fridolin.

Han menar att det finns en stor bredd av friskolor i Sverige.

– Det finns de som enligt alla utredningar gör ett bra jobb för att stärka en minoritet, men det finns också konfessionella friskolor som vållat en väldig debatt och där det finns all anledning att vi kollar på regelverket.

Går inte att förbjuda religiösa friskolor

Exempelvis Liberalernas partiledare Jan Björklund har tidigare krävt ett förbud mot religiösa friskolor. Men enligt regeringens tolkning av Europakonventionen är inte möjligt att förbjuda friskolor med religiös inriktning.

– Regelverket har drivits fram av att vi i Sverige har velat ha starka regler mot religiös påverkan och där det har tolkats i Europakonvention att vi ändå måste tillåta religiösa friskolor med konfessionella huvudmän. Men då ska vi ha ett regelverk som är så starkt som möjligt, säger Fridolin.

Hans uppfattning är att religion och skola är två olika saker.

– Jag vill inte vara utbildningsministern som gör mig av med bra friskolor i Sverige, men för att de friskolorna ska kunna finnas är det viktigt att det finns ett regelverk som alla kan känna sig trygga med, säger Gustav Fridolin.