Hur mycket väger ett kilo?
Historisk omröstning om måttenheter: ”Utbröt stort jubel”
Publicerad 2018-11-16
Ett kilo är alltid ett kilo – fram till nu.
I en historisk omröstning i Frankrike i dag fick ett antal måttenheter nya definitioner.
– Det utbröt stort jubel, sa Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna, till TT strax efter omröstningen.
Utgångspunkten är att enheterna framöver ska utgå från fysikaliska konstanter som, per definition, alltid är desamma.
På så sätt kommer kilot att definieras utifrån Plancks konstant, som är en mått för rörelsemängdsmoment på kvantnivå. Kilot som sådant kommer att realiseras med hjälp av en så kallad Kibblevåg, ett elektromekaniskt instrument som mäter vikten på ett föremål på elektrisk väg, i stället för balansvikter som i dag.
Det tidigare standardiserade måttet – ”urkilot” – som förvarats i Paris pensioneras härmed.
– Jag är inte speciellt lättrörd, men det kändes högtidligare än väntat. Det gick som det var tänkt. Alla röstade för och det utbröt stort jubel, säger Jan Johansson, föreståndare för Riksmätplatserna vid forskningsinstitutet Rise i Borås, till TT strax efter omröstningen, där representanter från ett 60-tal länder deltog.
Förvaras i Borås
I en källare i Borås förvaras sedan 1889 det svenska rikskilot. Själva urkilot, originalet, finns hos den internationella byrån för mått och vikt utanför Paris – en metallcylinder, 39 millimeter hög och bred, gjord i platina och iridium.
Men de senaste åren har forskare slagits om att nå fram till en noggrannhet på tjugo miljarddelar, eller mindre (!), för det som ska definiera kilot.
Kilot är den enda måttenheten som fortfarande har ett fysiskt föremål som värdslikare. Andra standardmått – det finns sju – går efter naturkonstanter.
Originalkilot uppges ha minskat i vikt med ungefär 50 mikrogram, helt oacceptabelt enligt forskningsstandard. Därför bestämde den internationella organisationen för mått och vikt att även kilot ska omdefinieras.
”Måste vara väldigt överens”
Till vardags kommer förändringen kanske inte märkas, men för företag som exempelvis handlar med ädla metaller eller inom tillverkningsindustrin har det en avgörande betydelse.
– Tänk dig att du ska tillverka en motor, men låter någon annan tillverka kolvarna som måste passa exakt i cylindrarna. Då måste man vara väldigt överens om hur lång en millimeter är, sa Sten Bergstrand, forskare vid Sveriges Riksmätplats till TT .
Förändringen, som gäller från maj 2019, innebär att länder inte längre kommer att behöva skicka sina rikskilon till Frankrike för kontrollvägning – och klenoden i källaren i Borås får gå i pension.
