Resistent hiv hot mot hundratusentals liv

Resistent hiv är ett allt större problem i världen. Även i Sverige växer problemen.

– Jag tror att man måste vara mycket vaksam framöver, säger Anders Sönnerborg, forskare och läkare.

Antalet människor som bär på hiv-virus som är resistent mot bromsmediciner ökar i låg- och medelinkomstländer, enligt forskare från University College London. Data från 63 länder från 2001–2016 har samlats in och i slutet av tidsperioden var andelen smittade med resistent hiv-virus över tio procent i södra och östra Afrika och strax därunder i Latinamerika.

– Här i Sverige har vi fortfarande lyckats att hålla resistensutvecklingen på en väldigt låg nivå, men i andra delar av världen så är resultatet annorlunda, konstaterar Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och läkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

100 000 kan dö

Risken att resistens uppstår ökar om patienter inte tar läkemedlen som det är tänkt. Det kan bero på brist på kompetens hos vårdpersonal, eller att apoteken helt enkelt får slut på läkemedlen.

– En viktig del är också stigmatiseringen av hivsmittade, som innebär att många inte vill visa att de tar läkemedlen, utan måste smussla om man exempelvis bor med andra människor, säger Sönnerborg.

Ett annat problem är att resistenstestning är dyrt och att laboratorier i de drabbade regionerna inte har den kapaciteten. Det är också svårt att mäta effekten av behandlingen i låginkomstländer, och alternativa bromsmediciner kan vara svåra och dyra att få tag på.

Redan i dag avlider människor till följd av resistent hiv, och världshälsoorganisationen WHO varnade förra året för att ytterligare 100 000 människor kan avlida de kommande fem åren till följd av resistens om inget görs. På global nivå är Sönnerborg pessimistisk och tror att resistensen kommer att fortsätta att öka.

– Det är viktigt att betona att det är första gången i den medicinska historien man behandlar patienter med en kronisk virusinfektion på det här långsiktiga sättet. Det ställer höga krav på sjukvården, men framförallt på patienterna, att man ska kunna ta de här medicinerna livet ut. Det gäller verkligen att vi står på tå och stöttar patienterna, säger Sönnerborg.

Ökar även i Sverige

I Sverige mäts virusförekomsten hos hiv-patienter kontinuerligt, som gör att läkare snabbt kan sätta in insatser om viruset ökar, vilket kan vara tecken på resistens. Även om Sverige har varit framgångsrikt på området, så ökar antalet med resistent hiv även här.

– Vi ser en ökning av nydiagnostiserade patienter med resistent virus, som får en hiv-diagnos och som anger att de inte fått behandling tidigare. Det är en ökning som är parallell med den man ser globalt, säger Sönnerborg.

De flesta har smittats i de drabbade regionerna, men ett antal har även smittats i Sverige. Sverige är alltså inte förskonat, även om Sönnerborg inte räknar med några stora problem här kortsiktigt.

– Men resurstilldelningen till hiv-bekämpningen i Sverige har minskat drastiskt. Det handlar inte bara om sjukvården utan också organisationer som försöker att hitta dem som är smittade men inte är kända. Jag tycker att det finns en brist på långsiktighet i hanteringen av hivepidemin även i Sverige. Det är naivt att tro att faran är över. Det är snarare tvärtom. Jag tror att man måste vara mycket vaksam framöver.