Krockade i 100 km/h – ingen stannade

Frasse Levinsson

Den mötande bilen körde i över 100 kilometer i timmen och smällde av Hans backspegel.

Hans dotter Emma fick spegeln i ansiktet, men ingen stannade för att kolla hur det gick, skriver Sundsvalls Tidning.

– Det var två decimeters skillnad mellan liv och död, säger Hans Wikström till Aftonbladet.

På torsdagen körde Hans Wikström, 58, hem från fjällen. I passagerarsätet satt hans dotter Emma, 20. De befann sig i en lång kurva på E14 i höjd med Österlo i Sundsvall när de såg ett antal mötande bilar.

– Jag tänkte att det var ett helt vanligt möte. Men plötsligt vek det in en bil rakt i mitt körfält, säger Hans.

Han räknade med att den andra föraren skulle se honom och fortsatte köra. Men bilisten vek inte undan, så Hans var tvungen att kasta sig över ratten och svänga. Han och Emma for rakt in i vägräcket. Bilarnas backspeglar krockade med varandra.

– Det small bara till. Backspegeln flög in genom fönsterrutan, förmodligen förbi näsan på mig, och rakt in i huvudet på min dotter, säger han.

”Förmodligen rattfylla”

Den andra bilisten fortsatte bara att köra utan att bry sig om att stanna för att se vad som hänt.

– Jag körde i 100 kilometer i timmen och han måste ha kört fortare för han skulle ju köra om. Det var två decimeters skillnad mellan liv och död. Det man blir förbannad över är att han inte stannade och kollade sina egna skador eller hur det gick med oss.

Trots den ordentliga smällen var det inte heller någon annan bilist som stannade för att hjälpa till.

– Han hade väl sina skäl att inte stanna, förmodligen ratt- eller drograttfylla för i normala fall stannar man ju. Ingen annan ville blanda sig i eller vittna. Vi stod där själva och väntade på polisen som inte kom.

”Vi hade fruktansvärd tur”

Till slut kom det en ambulans. Sjukvårdarna kunde konstatera att Emma fått skärskador på händerna, halsen och i ansiktet. Hon behövde bara lite omplåstring.

– Men det man tänker på nu i efterhand är hur illa det hade kunnat gå. Vi hade fruktansvärd tur att det inte blev värre.

Hur mår ni nu?

– Det har lugnt, men det jobbiga är att jag bara har halvförsäkring i och med att jag är arbetslös. Eftersom han smet åker jag på allting själv. Jag vågar inte ens tänka på vad det kommer att kosta.