Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Bert Karlsson: ”Det är väl inget konstigt?”

Publicerad 2016-10-03

I regeringens kartläggning slås fast att de privata flyktingaktörerna har stora möjligheter att dra nytta av en krisartad situation.

Så säger branschens företrädare själva om uppgifterna.

Aftonbladet har tidigare granskat hur mycket de privata aktörerna har fakturerat Migrationsverket efter fjolårets flyktingkris. Största koncernen Jokarjo, som ägs av familjen Bert Karlsson, har skickat räkningar för flyktingars boenden och mat för 705 miljoner kronor mellan augusti i fjol och samma tid i år.

I regeringskansliets kartläggning går man genom de största bolagen i detalj. Man använder sig också av jämförande siffror från tidigare åren 2013 och 2014.

Bland annat slås fast att Karlssons bolag under 2014 använde pengar från flyktingverksamhet till att täcka förluster i ett lekland i Vänersborg.

– Naturligtvis använder vi överskott till andra saker i Sverige, det är väl inget konstigt? Men man ska komma ihåg att jag investerar och skattar allt i Sverige, det är det inte många andra som gör. Det ingen tänker på när det handlar om den här branschen är de stora kostnader vi får när vi måste avveckla verksamheterna, säger Bert Karlsson själv.

"Kan inte kommentera i detalj"

Stora välfärdskoncernen Attendo nämns också i kartläggningen. Man uppges täcka hål i verksamheter som går mindre bra, med pengar från flyktingbranschen.

Stefan Svanström, kommunikationschef på Attendo, avböjer att kommentera uppgifterna:

– Eftersom vi är ett börsnoterat företag så måste de kommentarer vi ger kring vinster och lönsamhet också utgå från de redovisningsprinciper vi tillämpar och kommunicerar mot aktiemarknaden. Vi redovisar inte siffror över lönsamheten för olika delar av Attendo, och kan därför inte kommentera detta i detalj, säger han.

Skrattar åt uppgifterna

Vinsterna för bolagen som hyr ut tillfälliga bostäder för flyktingar beskrivs som "exceptionella" i kartläggningen. Sticker ut mest gör Defakon Renting, som äger ett boende, och som uppges ha en vinstmarginal på nära 2000 procent 2014.

Ägaren Dan Edlund skrattar åt uppgifterna, som han menar är missvisande.

– Vår vinst går upp och ned eftersom vi framförallt jobbar med fastighetsförvaltning. När vi ett år säljer av en fastighet blir vinsten större, andra gånger är det inte alls så. Det går inte att säga att flyktingboendet orsakar en så stor vinst, våra verksamheter särredovisas inte.

I regeringens kartläggning slås fast att kostnaderna för de privata bolagen är stora och att aktörerna kan dra nytta av en krisartad situation, såsom den som rådde förra hösten. Samtidigt slår man fast att Statskontoret, som granskar hur statens pengar används, i rapporten "Statligt ägda asylbostäder – kostnader och konsekvenser" trots allt kommit fram till att det ändå är billigare med privata alternativ än att staten bygger egna boenden. Detta eftersom staten annars riskerar att stå med tomma lokaler som måste byggas om när antalet asylsökande sjunker.

Det flyr de från – och så många får stanna i
Sverige