Juncker: Borde ha ingripit om brexit

helskärm

Det är bättre nu än då, anser Jean-Claude Juncker när han sammanfattar sina år som bas för EU-kommissionen i Bryssel.

Fast han ångrar att han inte agerade i den brittiska debatten om brexit.

Den snart 65-årige luxemburgaren är inne på sitt sista halvår som kommissionsbas och ägnar sig både åt att sammanfatta sin gärning och föreslå vad som borde komma sedan.

– Dagens union är starkare än gårdagens. Vi har varit stora på de stora frågorna och små på de små. Vi har gjort det, hävdar Juncker på en presskonferens i Bryssel.

När han tog över EU-kommissionen 2014 var fortfarande EU-länderna djupt inne i sviterna av finanskrisen, med sjunkande tillväxt och hög arbetslöshet – något som nu vänts till nästan det motsatta.

Å andra sidan råder stark oenighet mellan EU-länderna om hur unionen borde utvecklas framöver, hur asyl- och migrationspolitiken ska se ut och vad som ska bestämmas av vem.

Två misstag

Juncker konstaterar att han har gjort två stora misstag under sin mandatperiod. Han anser att han borde ha reagerat snabbare när uppgifterna spreds om den så kallade Lux Leaks-skandalen, om skattelättnader till storföretag i hans hemland Luxemburg.

Och framför allt ångrar han att han följde önskemålet från Storbritanniens dåvarande premiärminister David Cameron om att inte ingripa i kampanjen inför den brittiska folkomröstningen om brexit.

– Vi hade varit de enda som hade kunnat slå hål på lögnerna. Jag gjorde fel som höll tyst vid ett viktigt tillfälle, säger Juncker i Bryssel.

Om Storbritanniens framtid i EU är han samtidigt lakonisk.

– Blir de kvar så blir de kvar. Lämnar de så lämnar de, säger kommissionsbasen.

Kamp om toppjobb

Vem som blir Junckers efterträdare väntas bli avgjort under sommaren. En första informell diskussion på temat ska hållas i rumänska Sibiu på torsdag då EU:s stats- och regeringschefer samlas till ett extratoppmöte.

Där ska permanente rådsordföranden Donald Tusk informera om hur han har tänkt sig att man ska arbeta fram vilka som ska sitta på de tunga EU-posterna efter EU-valet. Det handlar främst om en ny kommissionsordförande efter Juncker, ny rådsordförande efter Tusk själv, ny utrikeschef efter Federica Mogherini och en ny centralbankschef efter Mario Draghi.

Med största sannolikhet kommer processen att inledas med en extrainsatt ledarmiddag i Bryssel den 28 maj. Några beslut lär dock inte fattas förrän tidigast i juni.