Därför släpptes Nytorgsmannen: "Känner mig trygg"

helskärm

Nytorgsmannen släpptes villkorligt, trots att risken för sexualbrott bedömdes hög, och nu är han på nytt misstänkt för våldtäkt.

Kriminalvården anser sig ha följt lagen till punkt och pricka.

– Jag känner mig trygg med vår hantering, säger enhetschef Lisa Gezelius.

Hon är mån om att alla ska förstå och understryker att Kriminalvården har använt de verktyg som lagen medger.

– Vi kan inte hålla kvar någon i fängelse på grund av risk för återfall i brott.

– Jag känner med brottsoffret. Det är väldigt beklagligt, säger hon samtidigt om den nya anmälan mot mannen.

Två lagliga skäl

Huvudregeln är att dömda ska friges villkorligt när två tredjedelar av straffet är avtjänat.

Det finns bara två lagliga skäl till att skjuta upp den villkorliga frigivningen: Allvarlig och omfattande misskötsel under fängelsetiden, eller att den dömde inte har deltagit i återfallsförebyggande insatser.

Under tiden i fängelse polisanmäldes den så kallade Nytorgsmannen för att ha dödshotat en anställd. För en utomstående kan detta låta som riktigt allvarlig misskötsel – men inte heller detta kan leda till uppskjuten villkorlig frigivning.

– Nej, för då finns det ju risk att det blir dubbelbestraffning, säger Lisa Gezelius.

Om polisanmälan för dödshot skulle leda till åtal och ny fängelsepåföljd och den villkorliga frigivningen också skjutits upp, hade det inneburit två straff för samma gärning.

– Kriminalvården hanterar misskötsamhet, polisen hanterar ny brottslighet.

Bristande motivation

I Kriminalvårdens beslut om Nytorgsmannen står det att han avslutat ett behandlingsprogram i förtid på grund av att han uppvisat beteende av bristande motivation. Borde inte detta ha påverkat den villkorliga frigivningen?

Enligt Lisa Gezelius har mannen trots allt gått grundprogrammet och i beslutet om övervakning ingick att han skulle delta i ett uppföljningsprogram.

– Vi kommenterar inte enskilda fall, men jag vill trycka på att vi skjuter upp den villkorliga frigivningen om man har avbrutit program, säger hon.

”Löpande misskötsamhet”

För att förhindra nya brott under den villkorliga frigivningen fick mannen elektronisk fotboja och förbjöds att vistas utomhus under kvällar och nätter.

På tisdagskvällen, samma kväll som han greps av polis, upphörde signalerna från fotbojan och han gick inte längre att kontakta per telefon.

Då beslutade Kriminalvården att han tillfälligt skulle omhändertas, med omedelbar verkan – men då var han alltså redan gripen. I beslutet konstaterar Kriminalvården att ”klienten har haft löpande misskötsamhet under hela övervakningen”.