Ökat valdeltagande i bara en kommun

Valdeltagandet sjönk i hela Sverige.

Enda undantaget är Mora – där ökade röstandet.

Enligt preliminära siffror från Valmyndigheten röstade 50,7 procent av de röstberättigade svenskarna i EU-valet. Men i och med att det fortfarande finns omkring en kvarts miljon röster kvar att räkna kommer totalsiffran att öka.

– Man får plussa på tre procentenheter skulle jag gissa. Det kommer nog att sluta på 53 någonting, säger valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Det innebär att svenskarna då blir lite duktigare än snittet i EU som ligger på 51 procents deltagande. Men i förra EU-valet röstade 55,3 procent av de röstberättigade svenskarna. Och i och med nedgången bryts trenden med högre valdeltagande i EU-valen. Visserligen sjönk deltagandet mellan valen 1995 och 1999 med nära tre procentenheter till 38,8 procent men har ökat sedan dess.

Siffran för det här valet kommer att sluta som den näst högsta.

– Minskningen är marginell får man säga, det handlar om 1,5 till 2 procentenheter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

I år ökade valdeltagandet i en enda kommun. I Mora röstade 5,8 procent fler än i förra EU-valet. Värt att notera är att det i Mora hölls en folkomröstning om byggandet av en högstadieskola samtidigt som EU-valet.

Högst valdeltagande finns i kommuner där invånare i allmänhet har både högre inkomster och högre utbildning. I botten finns kommuner med motsatt förhållande.

Flest röstade i Lomma med drygt 70 procent, lägst var deltagandet i Dorotea med 22,4 procent.

– Det brukar vara kalkerpapper på social integration, valdeltagande är ett bra mått på det, säger Henrik Ekengren Oskarsson.

Han tror att valdeltagandet sannolikt kommer att ligga på något lägre nivåer i framtiden.

– Det finns ett demografiskt tryck nedåt. Det är många med utomeuropeisk bakgrund som blir svenska medborgare och i de grupperna är det lägre valdeltagande. Samtidigt utgår äldre ”svensk-svenskar” med högt deltagande ur valmanskåren. Det pågår ett generationsutbyte där.