13 miljarder extra till försvaret nästa år

helskärm

Försvaret får 13 extra miljarder 2025.

Det innebär att utgifterna mer än tredubblats på tio år.

Bakom rekordökningen ligger ett ryskt hot – cyberangrepp, cyberspionage och propaganda – som fortsätter bli värre och värre.

– Det har vi sett över tid, men det har också förstärkts under det senaste året, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Nästa år lägger kommer det svenska försvaret att kosta 138 miljarder kronor.

Det beskedet gav Tidöpartierna i dag, inför budgeten som släpps på torsdag.

Det är 10 procent mer än i fjol, bara det en stor ökning – men i ett kort historiskt perspektiv är siffrorna svindlande.

På tio år har utgifterna mer än tredubblats, och det mesta av ökningen har skett de senaste två åren.

Försvarsutgifterna ökar nu lika mycket under 2024–2025 som under de åtta åren dessförinnan.

– Det säkerhetspolitiska omvärldsläget har fortsatt att försämras, säger Pål Jonson.

– Det handlar både om ökade ryska hybridaktiviteter i och kring Europa – men också om att det sen den 7 oktober, med Hamas terrorattentat mot Israel och den israeliska vedergällningen – flyttats mycket politisk energi och i vissa fall militära resurser bort från Ukraina, säger Pål Jonson.

Nya krav kan tillkomma

Men ännu större utgifter väntar.

2025 års försvarsbudget uppges motsvara 2,4 procent av BNP, så som Nato räknar.

Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier är representerade, vill se Sverige nå 2,6 procent av BNP år 2030, vilket motsvarar ungefär 185 miljarder kronor om året.

Alltså ytterligare 50 miljarder jämfört med nästa år.

Dessutom kan nya krav tillkomma från Nato.

”Helt nödvändigt”

Estlands försvarsminister Hanno Pevkur har indikerat att hans land skulle behöva spendera uppåt 5 procent av BNP för att nå upp till Natos förmågekrav och målen i alliansens försvarsplaner.

– Det är ambitiösa krav från Natos sida, och det är i grunden helt nödvändigt i ljuset av de allvarliga säkerhetspolitiska läget. Rent allmänt har Nato tagit intryck av kriget i Ukraina och behovet att bedriva både avskräckning och försvar uthålligt, säger Pål Jonson.

Exakt vad Nato-kraven kommer att innebära för Sveriges utgifter vill han dock inte gå in på.

Sveriges förmågemål (”Capability targets”) väntas fastställas först i oktober nästa år.

– Eftersom de inte är färdigställda vill jag inte spekulera allt för mycket. Men jag vill säga att allt i det försvarsbeslut vi kommer att ta senare i höst leder mot att svara upp mot de högre förmågekrav som Nato kommer att utarbeta, säger Pål Jonson.