Demonstranter i Frankrike håller upp en skylt med texten "Make America hate again" under en protest mot USA:s president Donald Trumps inreseförbud för människor från sju i huvudsak muslimska länder. Arkivbild. Foto: Kamil Zihnioglu/AP/TT
Knarkare ska dödas. Vissa flyktinggrupper stoppas. Inte sedan 1930-talet har världens politiker använt en retorik så präglad av hat, rädsla och skuldbeläggande som under förra året, enligt Amnesty International som varnar för farliga konsekvenser.
Den senaste tidens politiska omvälvningar har släppt lös en retorik som gör skillnad på människor. Över hela världen försöker politiker vinna röster genom att lägga skulden på "den andra", enligt Amnesty International som i sin årsrapport varnar för politiska konsekvenser som hotar mänskliga rättigheter.
– Retorik som ställer olika grupper mot varandra är oerhört farlig. Det eroderar det system om alla människors lika värde som byggts upp sedan andra världskriget. Vi är väldigt rädda för den utveckling som kan följa, säger Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty Sverige.
Anna Lindenfors, generalsekreterare i svenska Amnesty Foto: Tomas Oneborg/Svd/TT
Praktiska följder
Människorättsorganisationen ger flera exempel på hur den anser att hatretoriken fått konsekvenser i praktiken. Europa motiverade sina stängda gränser genom att göra skillnad på flyktingar och europeiska medborgare, och vände sig till Turkiet för att få hjälp. Men turkiska myndigheter har enligt Amnesty gått emot överenskommelsen och skickat tillbaka människor till bland annat Afghanistan, trots risk för tortyr eller andra kränkningar.
I Filippinerna finns ett annat exempel. President Rodrigo Duterte har förklarat krig mot knarket, uppmanat polisen att döda narkomaner och droghandlare och utlovat straffrihet för andra som följer uppmaningen.
– Duterte legitimerar anstiftan till mord. Det är jättefarligt, självklart för grupper som är direkt utsatta men det underminerar också rättssystemet på lång sikt.
Oro för Trump
Amnesty International uttrycker även oro kring den nytillträdde amerikanske presidentens syn på mänskliga rättigheter. Redan under valkampanjen gjorde Donald Trump uttalanden färgade av sexism och främlingsfientlighet. När han sedan tillträdde skrev han snabbt under ett – nu tillfälligt stoppat – dekret om inreseförbud för människor från sju i huvudsak muslimska länder och stopp för flyktingmottagande från Syrien.
Nästa år går Sverige till val – och det finns risk för att den globala hatretoriken sprider sig hit.
– Det är oroande. Vi behöver se över vad vi kan göra för att inte få ”vi och dem”-retoriken här, säger Lindenfors.
