”Bära eller brista” efter nya Nato-utspelet
Publicerad 2023-06-07
Turkiets ambassadör anser att svenska myndigheter borde agera mot arrangörerna av söndagens anti-Nato-demonstration – innan Sverige kan släppas in i Nato.
Turkiet-kännaren Paul Levin anar ändå en ljusglimt i det senaste utspelet.
– Tonen är mer positiv än vad man hört tidigare, säger han.
Stoltenberg: Nytt Natomöte mellan Sverige och Turkiet planerat
Den nya lagen om terroristbrott, som trädde i kraft den 1 juni, ”skulle vara ett viktigt steg för att uppfylla det trilaterala memorandumet för svenskt medlemskap” i Nato.
Det skriver Yönet Can Tezel, Turkiets ambassadör i Sverige, på Aftonbladet Debatt idag.
Men, betonar han, bara om ändringarna ”genomförs effektivt”.
Turkiet vill inte bara ha en ny lag – man vill också se den ge resultat.
Det är i linje med vad Turkiet uttryckt hela tiden, enligt Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Det turkiska perspektivet är att den nya lagen inte borde tillåta demonstrationer med PKK-flaggor – men Paul Levin noterar samtidigt att det av ambassadören inte framställs som ett absolut villkor för svenskt Nato-medlemskap.
– Ambassadören är en skicklig karriärdiplomat, och vet hur man uttrycker sig, så delvis kan man kanske härleda tonen till det. Men ja, jag tycker att tonen är mer positiv än vad man hört tidigare.
Han jämför med hur Turkiets dåvarande utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu i december sa att Sverige ”inte ens var halvvägs” till att uppfylla Turkiets krav.
– Även efter koranbränningen var det ett mycket hårdare tonläge. Jag noterar en något mer positiv ton, säger Paul Levin.
”Andra faktorer”
Varför Turkiet egentligen blockerar Sveriges Nato-medlemskap är inte helt klart.
De potentiella skälen är många.
Det kan vara för att få loss stridsflygplan från USA, för att få Nato att ta hårdare tag mot terrorism eller för att minska omvärldens stöd för kurdiska YPG i Syrien.
Men det finns en sak Turkiet konsekvent har tryckt på: Sverige måste visa upp konkreta resultat i kampen mot vad Turkiet betraktar som terrorister.
– Bara för att det finns andra faktorer också, ska man nog inte underskatta att det faktiskt är som Turkiet säger. Sen om det handlar om utvisningar, rättsprocesser, stopp för demonstrationer eller att man initierar rättsprocesser mot dem som viftar med PKK-flaggor, det är lite svårare att veta, säger Paul Levin.
– Min personliga bedömning är att man inte ska underskatta hur allmänt utbredd och djup ilskan mot PKK är i Turkiet. Gemene man i Turkiet har väldigt lite förståelse för att man i Sverige kan bära hundratals PKK-flaggor i ett demonstrationståg.
Ett tredje scenario
”När turkiska och svenska myndigheter möts nästa vecka för att diskutera framstegen med det trilaterala memorandumet för svenskt medlemskap i Nato, kommer vi förhoppningsvis ha en klarare uppfattning om hur mycket den nya lagen gör skillnad,” skriver ambassadören i sin debattartikel.
Paul Levin beskriver mötet nästa vecka som ”make it or break it” – där avgörs sannolikt om Sverige ska hinna bli medlem i Nato till toppmötet i Vilnius den 11–12 juli.
– Kommer det inte ut positiva resultat väldigt snabbt efter det mötet, då misstänker jag att det börjar bli försent att hinna med innan Vilnius, säger han.
Paul Levin ser framför sig tre huvudsakliga scenarier.
Antingen ratificerar Turkiets parlament Sveriges ansökan före Vilnius-mötet, eller så lovar Erdogan under mötet att det ska ske.
Det går dock inte att utesluta ett tredje scenario: Att Turkiet fortsätter hålla inne med Sveriges ratificering.
– Signalerna är ändå mer positiva nu än tidigare, säger han.