Försvaret: Mer pengar – eller missat Nato-mål
Publicerad 2023-03-02
Försvarets budget behöver ett tillskott om 177 miljarder kronor de närmaste åren.
Beslut om extra pengar måste regeringen ta inom några månader – annars missar Sverige Nato-målet om 2 procent av BNP 2026, enligt Försvarsmakten.
Sedan förra våren är alla riksdagspartier överens om att Sverige ska lägga 2 procent av BNP på försvaret. Det är den nivå som Nato-länderna siktar mot.
För Sverige är det en jätteökning – så sent som 2018 gick ungefär 1 procent av BNP till försvaret.
Särskilt Tidöpartierna har betonat att tillväxten måste gå snabbt.
Redan 2025 skulle Sverige nå målet, lovade M, KD, SD och L inför valet.
Nu är löftet i högsta grad hotat.
Så farligt blir det för Sverige utanför Nato
Pengarna som Försvarsmakten fick i årets budget är nämligen mindre än vad myndigheten ville ha, och räcker inte för att sätta fart på tillväxten, konstaterar Försvarsmakten i sitt budgetunderlag för 2024:
”För Försvarsmakten innebär det att det inte är möjligt att initiera de investeringar som möjliggör den nödvändiga förmågehöjningen inom ramen för två procent av BNP,” skriver myndigheten.
Därför måste regeringen skjuta till mer pengar redan i år, menar Försvarsmakten.
– Vi hade i höstas ett antal förslag om tidiga steg som vi behöver ta. Hela det belopp som vi hemställde om inför 2023 kom sedan inte med, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.
– Sådant som vi hemställt om och behöver komma igång med i år kommer fram till 2030 generera utgifter på ungefär 20 miljarder kronor. För 2023 handlar det om dryga två miljarder kronor, säger Mikael Granholm.
Om inte mer pengar kommer i vårändringsbudgeten går det inte att nå försvarsutgifter på 2 procent av BNP till 2026, målet Försvarsmakten fått av regeringen.
Anledningen är långa ledtider för inköp, och leveranskapacitet hos industrin. Beställningar måste läggas tidigt.
”En förskjutning av dessa beslut riskerar en avsevärd försening av förmågetillväxt, ett större förmågegap samt en senareläggning av Försvarsmaktens operativa förmåga,” skriver Försvarsmakten.
”Om Försvarsmakten inte ges planeringsförutsättningar för att påbörja nödvändiga åtgärder kommer det oundvikligen att leda till en senarelagd tillväxt.”
Det är inte bara i år det behövs mer pengar.
De kommande åren blir glappet till 2 procent av BNP ännu större.
De närmaste sju åren måste Försvarsmakten få runt 177 miljarder kronor (177 053 000 000) extra i anslag, enligt myndighetens beräkningar (se faktaruta).
Och då är inte ens kostnaden – åtskilliga miljarder – för att ersätta materiel som skänks till Ukraina medräknad.
– Det är så vi ser det. När vi får medel för att ersättningsanskaffa är det inte pengar som ökar vår förmåga. Det ligger utanför upptrappningen till 2 procent av BNP, säger Mikael Granholm.
Fyra krävande uppgifter
Läget för Försvarsmakten är det mest utmanade på länge.
Inte bara har säkerhetsläget i Europa försämrats efter Rysslands angrepp på Ukraina – försvaret måste nu balansera fyra krävande uppgifter samtidigt:
- Det aktiva försvaret, att bevaka sjö och luft och reagera på händelser.
- Stötta Ukraina, med vapen och utbildning.
- Växa försvarsmakten, utbilda fler värnpliktiga, bygga ut nya garnisoner och köpa in mer prylar.
- Förbereda anslutningen till Nato.
Det innebär ”strategiska avvägningar mellan var resurserna gör bäst nytta”, skriver myndigheten i budgetunderlaget.
Aftonbladet har sökt försvarsminister Pål Jonson (M).
