Vad ligger bakom protesterna i Ecuador

Ecuador skakas av protester, där demonstranter försöker att förmå president Lenín Moreno att dra tillbaka ett beslut om att slopa bränslesubventioner.

Varför slopades subventionerna?

Ecuador har i 40 år haft bränslesubventioner som för att hålla ned priserna, men i början av oktober meddelade president Lenín Moreno att de slopas som en del av ett åtgärdspaket för att få fart på landets ekonomi. Beskedet var en del i en uppgörelse med den internationella valutafonden IMF, som är en stor långivare till Ecuador. Åtgärden beräknas spara 1,3 miljarder dollar årligen.

– Det är nödvändigt att rätta till allvarliga ekonomiska felaktigheter. I den här regionen är det enda landet med bränslesubventioner Venezuela. Och ni kan hålla med mig om att det inte är ett bra exempel att följa, sade presidenten när åtgärderna presenterades, enligt Washington Post.

Vilka påverkas av slopade subventioner?

Som resultat har dieselpriset fördubblats och bensinpriset ökat med omkring en tredjedel. Ursprungsbefolkningen har drabbats hårt, med ökade kostnader för att transportera sina grödor till marknader och väntade prishöjningar för kollektivtrafiken på landsbygden. Regeringen har utlovat åtgärder riktade mot fattiga, men det finns en utbredd misstro mot att de åtgärderna skulle få någon betydelse.

Paraplyorganisationen Conaie vill att regeringen gör en helomvändning och återinför subventionerna.

Vilka är ursprungsbefolkningen?

Ecuadors ursprungsbefolkning består av 13 olika grupper, som totalt sett utgör ungefär en fjärdedel av landets 17,3 miljoner invånare. De flesta är bosatta i Anderna eller i regnskogsområdena i Amazonas och har blivit en allt viktigare maktfaktor i Ecuadors politiska landskap sedan 1990. Diana Atamaint, som tillhör gruppen Shuar, är exempelvis ordförande för landets valkommission.

Samtidigt saknar många samhällen grundläggande service som dricksvatten och elektricitet. Hälften av alla barn under fyra år i ursprungsbefolkningen lider av kronisk undernäring, enligt statistik från landet.

– Ursprungsbefolkningsvärlden har historiskt sett varit segregerad, som ett svar på den rasism som de dagligen utsattes för, säger professor Pablo Romero vid universitetet Politécnica Salesiana i Quito.

De flesta grupperna representeras i den mäktiga paraplyorganisationen Conaie, som 1990 organiserade de första protesterna i Quito, vilket gjorde att ursprungsbefolkningen fick kontrollen över 2,3 miljoner hektar land från regeringen. Vänsterpartiet Pachakutik är något av en politisk gren för organisationen och har fem av 137 stolar i parlamentet.

Vad har hänt sedan dess?

10 000–20 000 demonstranter har protesterat i Quito, där även fackföreningar, lantarbetarorganisationer och studenter har deltagit. Vägar har stängts av, däck har brunnit och det har kastats gatsten och molotovcocktails. Det har också förekommit fall av plundring och vandalism. Demonstranter stormade också tillfälligt parlamentsbyggnaden, innan de trycktes tillbaka.

Moreno har svarat med partiella utegångsförbud, satt in säkerhetsstyrkor och flyttat ut regeringen ur Quito. Poliserna har satt in tårgas och vattenkanoner. Hundratals personer har gripits, hundratals har skadats och flera personer har omkommit.

Produktionen vid tre oljefält tillhörande det statliga Petroamazonas har stoppats, sedan de enligt energidepartementet tagits över av individer som inte hörde till verksamheten. På andra håll har armén satts in för att säkra viktiga statliga resurser.

På torsdagen togs åtta poliser tillfånga av demonstranter, som visade upp dem framför en skanderande folkmassa.