Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Professorns attack mot kärnkraftskampanj: Nästan faktafri

Uppdaterad 2022-09-04 | Publicerad 2022-09-03

M, KD, L och SD går till val på att bygga ny kärnkraft. S har svängt i frågan och tycker nu att utbyggnad är en ”ganska bra idé”.

Nu får de kritik från experter som menar att kärnkraftskampanjandet är ”nästan faktafritt”.

– Det är så snävt så att man baxnar, säger Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet.

De skenande elpriserna har satt den svenska energiförsörjningen i centrum för årets val.

För några veckor sedan åkte de energipolitiska talespersonerna ut på en gemensam kärnkraftsturné i landet under parollen ”Ny energi för Sverige”.

Moderaterna lovar en ”rivstart för kärnkraft” och en M-ledd regering kommer att satsa 400 miljarder kronor i så kallade kreditgarantier för ny kärnkraft, tillräckligt för 10 nya reaktorer enligt partiet.

I veckan har även S börjat svänga om kärnkraften, skriver SVT.

Argumenten för kärnkraft är bland annat att den är ren och fossilfri och är planerbar då den är oberoende av väder och vind.

Det stämmer inte, enligt Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet. I en debattartikel i Aktuell Hållbarhet kallar han kärnkraftskampanjandet för absurt.

– Den är nästan faktafri, säger han till Aftonbladet.

”Inte fossilfri”

Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet.

Det stämmer att kärnkraften är fossilfri när den producerar el. Men när man bygger den, utvinner uran och ska hantera avfallet sker stora mängder koldioxidutsläpp. Det gör vind- och solenergi också.

– Men kärnkraften släpper ut betydligt mer än vindkraft och solenergi, säger han.

Han hänvisar till en studie från Stanford University som räknat ut att kärnkraften orsakar mellan 9 och 37 gånger högre utsläpp än förnybara energislag.

Att kalla kärnkraft för planerbar är också märkligt, menar Johansson. Ett underhållsarbete på Ringhals 3 blev mer än två månader längre än planerat förra året. Ett sex timmars underhåll av Forsmark 1 2020 blev nästan två månader. Ringhals 4 återstartas i december istället för nu som tänkt.

Men det är väl mer planerbart är väder och vind?

Det kan inte jämföras. Men det kan vi redan hantera. Ett kraftsystem är byggt så att någon enhet plötsligt kan sluta fungera och annan kraft sättas in. Vi har snabbstopp på kärnkraft flera gånger om året då el slutar produceras utan att konsumenter märker det.

Ringhals

Behöver dubbelt så mycket el

Ytterligare ett problem med kärnkraften är att den tar lång tid att bygga, menar Johansson. I andra europeiska länder har det tagit omkring 15 år.

– Men säg att den i bästa fall börja användas 2030. Det är alldeles för sent. Men om man struntar i klimatet är det väl okej.

Sverige förbrukar 140 TWh per år. När vi ska ställa om transporter och industri från fossil till förnybar energi uppskattas vi behöva dubbelt så mycket. Johansson ser havsbaserad vindkraft som huvudsaklig lösning. Han pekar på de många ansökningar om att bygga ut kraftslaget runtom i landet, men som i ofta möts av lokalt motstånd.

– Vi kan fördubbla vår elproduktion på tre, fyra år med dem.

Forsmark

Fortum: Behöver en mix

Men alla håller inte med honom. På Fortum, som är delägare i de svenska kärnkraftverken, menar man att kraftslaget är viktigt i den framtida elförsörjningen och elektrifieringen av industrin och transportsektorn, befintlig som ny. I flera länder byggs ny kärnkraft.

– Det vi ser är att det svenska elsystemet behöver en mix av alla fossilfria kraftslag – väderberoende vindkraft, stabil kärnkraft och inte minst den flexibla vattenkraften som ofta glöms bort i debatten, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på bolaget i en artikel i DN.

Elpriserna skenar i Europa och när den ryska gaskranen vrids av till vintern tros de bli ännu högre. Även om elbrist inte råder i Sverige drabbas vi av bristen i andra europeiska länder i form av högre priser.

”Gör enorma övervinster”

Det drabbar framför allt södra Sverige där tillgången på el är sämre efter att reaktorer i Oskarshamn och Ringhals stängt ner.

Samtidigt är möjligheten att överföra el från norra Sverige till södra för dålig.

– Överföringskapaciteten måste bli bättre. Det finns också värmekraftverk som inte används som borde tas i drift, säger Thomas B Johansson.

Enligt honom har vi ett stabilt elsystem idag, tekniskt sett. Men det är ett problem att all el prissätts efter det dyraste elslaget oavsett produktionskostnad.

– Det ger enorma övervinster för kraftbolagen, säger han.

Loggan som partierna skapat tillsammans för kampanjen.