Aftonbladet klandras för videoinslag om bedrägeri

Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att ha publicerat en anklagelse om miljardbedrägeri som den anklagade inte fått bemöta.

Den 24 och 25 april 2022 publicerade Aftonbladets webbplats tre artiklar som alla handlade om anmälaren NN. I anslutning till artiklarna fanns även ett videoinslag.

Första artikeln hade rubriken ”Efter porrhärvan: Lockar tusentals svenskar till marijuanakrypto” och handlade om hur NN hade verkat i lagens utkant i årtionden och dragit in miljontals kronor. Efter att ha hotat att hänga ut tusentals porrsurfare var NN tillbaka med ett projekt som kretsade kring kryptovaluta och knark. I artikeln intervjuades en man som hade lockats till att investera pengar i en kryptovaluta, viridicoin. Valutan var knuten till odlingar av medicinsk marijuana i Schweiz. Verksamheten var uppbyggd som nätverksförsäljning, där nya medlemmar betalade en inträdesavgift och den som rekryterat dem fick provision. Den intervjuade mannen hade investerat tiotusentals kronor i projektet men inte fått ut någon avkastning, och när han konfronterat NN på sociala medier hade tonen blivit hård. I samma artikel intervjuades även NN som försvarade sig och hävdade att han inte lovat något som han inte kunnat hålla, och att det var fler kunder som var nöjda än missnöjda.

I nästa artikel med rubriken ”Kritiken mot knakkryptot: ’Blev som en sekt’” stod det att tusentals svenskar hade gått in med pengar i den havererade kryptovalutan viridicoin. I artikeln intervjuades flera personer som kände sig lurade och utnyttjade av nätverket. I marknadsföringen beskrevs medicinsk cannabis som en trygg och lukrativ investering, men tidsplaner hölls inte och löften infriades inte. Tidningen hade också varit i kontakt med flera personer som uppgav att de blivit portade efter att ha kritiserat verksamheten. NN intervjuades också i artikeln och tillbakavisade alla anklagelser om bedrägeri.

Dömdes till fängelse

Den tredje artikeln handlade om att NN levde på hemlig ort och unnade sig dyra middagar, fina viner och märkeskläder samtidigt som han jagades av Kronofogden för en miljonskuld. NN beskrev sig själv som en företagare som ”kommer på unika sätt att tjäna pengar”. Men enligt den svenska polisen hade han i flera årtionden lyckats lura mängder av människor genom att starta mer eller mindre ljusskygga projekt. NN hade utretts för grovt skattebrott och dömdes 2015 till fängelse för bland annat olaga tvång och bokföringsbrott. Nu fokuserade han på ett nytt bolag som bland annat hanterade kryptovalutan viridicoin och han hävdade i artikeln att verksamheten inte var i närheten av brottslig.

I anslutning till artiklarna fanns också ett videoinslag där bland andra NN intervjuades. En berättarröst sa att ”enligt polisen kan han ha tjänat så mycket som en miljard kronor på olika former av bedrägerier genom åren”.

Kallades för bedragare

Publiceringarna anmäldes av NN som anförde att han bland annat kallades för bedragare i videoinslaget. Han hade aldrig blivit åtalad eller dömd för bedrägeri. Aftonbladet svarade att de poliskällor man talat med, vars syn redovisades i inslaget, uttryckte sig på ett sätt som inte var till anmälarens fördel. Men i övrigt var det i första hand anmälarens bild av händelserna som fick mest utrymme i videoinslaget, och publiceringarna som helhet var nyanserade och genomarbetade.

Anmälaren svarade att tidningen hade låtit en anonym person förtala honom grovt i videoinslaget och att det framstod som om det var polisens officiella ståndpunkt att han tjänade pengar på bedrägerier. Påståendet var felaktigt och anmälaren förstod inte var siffran en miljard kom ifrån.

MO konstaterar att det finns ett allmänintresse av att granska och rapportera om bolag och personer som vänder sig till allmänheten för att be om investeringar, särskilt när investerarna senare också vittnar om misstänkta oegentligheter. I publiceringarna ifrågasätts och kritiseras flera av anmälarens projekt och affärsidéer. Uppgifterna är i huvudsak grundade på intervjuer med olika personer och offentliga dokument, så rent medieetiskt har tidningen haft belägg för påståendena.

Fick inte bemöta anklagelsen

Dock anges i videoinslaget att anmälaren enligt polisen kan ha tjänat så mycket som en miljard kronor på olika former av bedrägerier genom åren. Denna uppgift utgör en mycket grov anklagelse om omfattande och allvarlig brottslighet. Anmälaren får i videoinslaget inte bemöta anklagelsen. Enligt tidningen kom uppgiften från poliskällor, vilket utgör ett visst underlag för påståendet, men när en så pass allvarlig anklagelse riktas mot en enskild person krävs tydliga och konkreta belägg. En uppgift av den allvarlighetsgraden innebär också att mediet måste låta den anklagade bemöta just det konkreta påståendet, vilket alltså inte har skett.

Sammantaget innebär detta att anmälaren genom publiceringen har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.