Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Domen: Unga struntar i valet

Uppdaterad 2014-09-01 | Publicerad 2014-05-09

Schyman: Vi måste förklara meningen med politikenSchyman: Vi måste förklara meningen med politiken

Valdeltagandet väntas öka något i årets EU-val.

Men inte bland de unga väljarna.

Bara fyra av tio 90-talister säger att de kommer att rösta.

I tidigare val har 60-talisterna utmärkt sig genom betydligt lägre valdeltagande än både äldre och yngre generationer.

Och den attityden verkar ha gått i arv till deras barn.

Endast 41 procent av 90-talisterna i Aftonbladets/Inizios Sverige Tycker-mätning uppger att de tänker rösta i EU-valet om två veckor.

– Det här är en siffra att ta på största allvar. I valet 2009 var valdeltagandet högt i den här åldersgruppen, men i dag har vi ingen riktigt stor fråga som engagerar unga, som vi hade med FRA-debatten och Piratpartiet förra gången, säger Karin Nelsson.

Generationsfråga

Olof Petersson, doktor i statsvetenskap och en av de experter som ingår i opinionspanelens advisory board, tror inte att det här är en generationsfråga:

– Jag är inte så förvånad över den här bågformade fördelningen. Det här är snarare en åldrandeeffekt än en generationseffekt. Vänta och se, i takt med att 90-talisterna skaffar sig vuxenpoäng kommer de nog att börja rösta de också, säger han.

Olof Petersson tycker undersökningens resultat är intressanta.

– Men som vanligt när det gäller urvalsundersökningar ska man inte stirra sig blind på siffrorna utan titta mer på mönstren.

Högst väntas valdeltagandet bli bland 40-talisterna – precis som i tidigare EU-val.

Mobilisera de tveksamma

Men det finns andra intressanta förändringar att utläsa av Sverige Tycker-mätningen.

Det är i första hand de etablerade partierna som verkar ha lyckats mobilisera de tveksamma.

Lägst förväntas valdeltagandet bli bland de som sympatiserar med partier utanför den traditionella blockpolitiken. Som Piratpartiet och Junilistan.

Olof Petersson pekar på flera förklaringar:

– Nya partier brukar kunna mobilisera en hel del, men den effekten brukar inte hålla i sig särskilt länge. Dessutom är det rent allmänt svårt för småpartierna att göra sig hörda i medierna, säger Olof Petersson.

2 500 enkätsvar

Allianspartiernas anhängare uppger i högre grad än andra att de röstar på en person snarare än på partiet. Det gäller i synnerhet Folkpartiet, med Marit Paulsen, 74, som ett av de stora affischnamnen.

– Vänsterväljarna är mer kollektivistiska även i sin syn på representation, det hänger ihop med den allmänideologiska uppfattningen.

Resultaten i undersökningen bygger på drygt 2 500 enkätsvar från Sverige Tyckers opinionspanel.

– De som svarat på enkäten har fått svara på frågor om de ska rösta, hur de ska rösta och hur de ser på olika frågor som har att göra med själva valet. Denna analys är själva utgångspunkten. Vi kommer nu att följa detta fram till valet och löpande redovisa förändringar i opinionen, säger Karin Nelsson på undersökningsföretaget Inizio, som leder utvecklingsarbetet av Sverige Tycker-mätningarna.

Untitled infographic - InfogramAftonbladets
valkompass