Därför är reduktionsplikten en så het potatis

helskärm

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat att bensin- och dieselpriserna ska sänkas rejält vid årsskiftet. Verktyget är att sänka den så kallade reduktionsplikten, och just nu bråkar partierna om nivån.

Men vad är egentligen reduktionsplikten?

1. Hur fungerar reduktionsplikten?

Syftet är att få ned koldioxidutsläppen från transporter. Alla drivmedelsleverantörer måste minska utsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats, vilket görs genom att gradvis blanda in mer biodrivmedel för varje år.

Just nu är plikten pausad på 2022 års nivå – 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Enligt nuvarande regler ska nivån höjas till 28 respektive 66 procent till 2030, men om detta pågår en politisk strid.

2. Varför har plikten blivit en så het politisk potatis?

Klimatambitioner kolliderar här med kostnaden för att köra bil. Biodrivmedel är i dag dyrare än fossila bränslen, vilket gör att bensin och diesel blivit dyrare i takt med att inblandningen ökat. Men priset påverkas också av världsmarknadspriset och skatter.

I valrörelsen i höstas lovade M, KD och SD rejält sänkta priser vid pump. Hittills har det inte blivit så mycket av det löftet, trots att skatten sänktes på bensin och diesel vid årsskiftet. Den stora förändringen kommer den 1 januari 2024 har de lovat. Då ska reduktionsplikten sänkas kraftigt.

3. Regeringen har lovat sänka till EU:s miniminivå. Vad ligger den på?

Svår fråga att svara på, eftersom EU egentligen inte har något krav på reduktionsplikt. Nyligen beslutades om ett nytt direktiv för förnybar energi (REDIII), där det finns ett separat mål om att transportsektorn ska minska växthusgasutsläppen med 14,5 procent till 2030. En del pekar på den siffran som referens, men måttet går inte att översätta rakt av till svensk reduktionsplikt.

4. Men hur hög kommer reduktionsplikten att bli nästa år?

Regeringen och Sverigedemokraterna har inte förhandlat klart om nivån. SD anser att den ska vara noll, medan exempelvis Liberalernas partiledare Johan Pehrson helt avfärdat den nivån.

5. Vad är problemet med att sänka reduktionsplikten?

Att koldioxidutsläppen ökar kraftigt. Då går det varken att nå EU:s eller de nationella klimatmål som riksdagen beslutat om till 2030. Det är inte bara dåligt för klimatet, utan kan också bli dyrt. Lever inte Sverige upp till EU:s krav på utsläppsminskningar kan det i slutänden bli höga böter, alternativt att Sverige måste köpa utrymme från andra länder som har överpresterat.

6. Vilka andra sätt finns för att minska utsläppen från transporter?

Fler elbilar på vägarna, men enligt Trafikverket behövs biodrivmedlen ett tag till. Inte ens om det bara skulle säljas ellastbilar och elbilar från och med i år – vilket är orealistiskt – så skulle det räcka.

Att minska bilåkandet är ett annat sätt, till exempel genom att förbättra kollektivtrafiken eller att bara tillåta bilkörning vissa dagar i storstäder. Sänkt hastighet på motorvägar kan vara ett annat alternativ, liksom höjda trängselskatter.