V och MP: Skjut upp spionlagen i ett år

helskärm

Liberalernas ledare Johan Pehrson försvarar att partiet nu svängt och försvarar den kontroversiella lagen om utlandsspioneri.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet begär att grundlagsändringen skjuts upp i ett år.

Riksdagen röstade i våras ja till den nya lagen om utlandsspioneri. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring ska ett nytt beslut fattas efter valet, närmare bestämt på onsdag.

I våras röstade Vänsterpartiet och Liberalerna emot lagen.

Johan Pehrson skrev då i sitt yttrande i justitieutskottet, att lagen ”inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sina grundlagsskyddade yttrande- och informationsfriheter”.

Den nya lagen innebär att ett nytt yttrandefrihetsbrott, utlandsspioneri, införs. Uppgifter som kan innebära allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation blir brottsligt att avslöja.

Enligt lagförslaget utgör en gärning inte ett brott om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är ”försvarligt”. Enligt Liberalerna och andra kritiker är den formuleringen alltför vag och otydlig.

Hot mot demokratin

Flera medieföretag, däribland SVT och SR, varnar för att den föreslagna lagen hotar demokratin och yttrandefriheten.

Den svenska avdelningen av internationella juristkommissionen varnar för att lagen kommer att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister.

Med den nya lagen blir spioneri inte bara sådant som skadar rikets säkerhet, utan även relationen till andra stater.

Johan Pehrson konstaterade i sitt yttrande i våras att journalisters avslöjanden om missförhållande inom internationella insatser skulle kunna skapa irritation hos länder som Sverige samarbetar med och skada dessa relationer.

”Men det fria ordet kan inte vara underordnat sådana statspolitiska hänsyn”, skrev Pehrson.

Svårt läge

Så vad har ändrats?

– Vi menar att försvarlighetsdelen som finns med hade vi gärna sett förtydligad, men nu står vi inför det lagförslag som finns. Vi har ju inget annat att välja på, utan nu i detta svåra läge stödjer vi den överväldigande majoritet i riksdagen som står bakom det här förslaget, säger Johan Pehrson.

TT: Ni kan ju med V och MP skjuta upp lagen i tolv månader.

– Ja, men vi har gjort den bedömningen att läget är så otroligt allvarligt i vår omvärld. Vi gav alla andra chansen men man valde att inte lyssna på det vi skrev.

TT: Men pratade du inte ofta i valrörelsen att ni skulle vara den liberala garanten i regeringen?

– Att vara liberal garant handlar också om att skydda Sverige från de hot som nationen står inför. De är ganska omfattande just nu.

Begär vilandeförklaring

TT: Vad är det för hot när det gäller att skada relationen till andra? Spionlag har vi ju redan, den här handlar om relationen till andra stater.

– Jo, självklart. Vi har påpekat att vi gärna sett ett förtydligande. De som står bakom lagen har försäkrat att det inte kommer att tillämpas på fel sätt, och då litar jag på det. Men vi följer detta noga när det kommer på plats.

TT: Det är inte aktuellt att ni skjuter upp lagen?

– Nej, säger Johan Pehrson.

På tisdagen lämnade Vänsterpartiet och Miljöpartiet in en begäran att lagförslagen ska vila i tolv månader. De hänvisar till lagförslagen innebär begränsningar av meddelar- och anskaffarfriheten och därför behöver utredas noggrannare.

En vilandeförklaring kan väckas om minst tio ledamöter begär det. Om minst fem sjättedelar av de röstande ändå bifaller lagförslaget, så går det igenom.

Det innebär att minst 58 ledamöter måste stödja en vilandeförklaring. V, MP och L har tillsammans det antalet ledamöter, men eftersom L inte står bakom begäran, så kommer den att falla i kammaren.