Offensiv mot Raqqa inom några veckor
Publicerad 2016-10-27
Slaget om den irakiska storstaden Mosul har pågått i drygt en vecka.
Näst på tur står en offensiv mot terrorgruppen IS ”huvudstad” Raqqa i Syrien.
– Den börjar inom de närmaste veckorna, säger USA:s försvarsminister Ash Carter till NBC News.
Den 17 oktober inleddes en offensiv för att ta tillbaka Iraks näst största stad Mosul från IS, som tog kontroll över miljonstaden för drygt två år sedan.
IS uppger sig ha runt 7 000 man med vapen i Mosul. Enligt USA är 3 500–5 000 ett mer troligt antal. Mot dem står omkring 30 000 soldater, främst irakiska och kurdiska trupper men även soldater ur den USA-ledda alliansen.
Gammal plan
Striderna väntas pågå i flera veckor, kanske månader, men det verkar inte hindra att en offensiv snart inleds för att även ta tillbaka Raqqa, staden i norra Syrien som IS beskriver som huvudstad i sitt självutnämnda kalifat.
– Den börjar inom de närmaste veckorna, säger USA:s försvarsminister Ash Carter i en intervju med NBC News på onsdagen.
– Det har länge varit vår plan att Mosul-insatsen skulle dra igång när den gjorde. Det är en flera månader gammal plan och strax därpå skulle det vara dags för Raqqa.
Turkiet vill delta
Insatsen ska ledas av kurdiska och arabiska trupper, säger Ash Carter.
– Det har varit vår plan länge och vi kommer att kunna bidra med resurser till båda.
Tidigare har Turkiets president Erdogan meddelat att han kommer att göra vad som krävs för att medverka i en militärinsats mot Raqqa – så länge kurdisk milis inte deltar i operationen.
– Vi är förpliktigade att göra det, vi kommer att åka dit, sade han till reportrar i lördags.
FAKTA: Slaget om Mosul
Mosul har varit ockuperat av IS i två år.
På måndagsmorgonen sa Iraks premiärminister Haider al-Abadatt att offensiven för att ta tillbaka staden inletts.
1. De här deltar i slaget om Mosul:
6 000 IS-anhängare finns inne i staden. De står mot:
Uppemot 60 000 irakiska trupper, förstärkta med kurdiska peshmerga-soldater.
Dessutom deltar både sunnimuslimska och shiamuslimska miliser, som slåss med den irakiska (shiamuslimska) regeringens välsignelse. Mosul är en sunnimuslimsk stad och därför är de shiamuslimska soldaternas deltagande mycket känsligt. Miliserna har skördat stora framgångar på slagfältet, men har också anklagats för övergrepp på civilbefolkningen i sunnimuslimska områden.
Situationen komplicerades ytterligare sedan även turkiska trupper samlats utanför Mosul. Något som väckt protester från den irakiska regeringen. Några shiamiliser har sagt att man kommer strida mot turkarna och "ge dem samma behandling som IS".
2. Så ska slaget gå till
De irakiska och kurdiska trupperna ska först rensa de närliggande byarna från IS-krigare. Anfallet ska ske från söder, norr och öster. Kurderna kommer att stoppa IS-krigare som flyr österut, samt ta hand om flyktingar. De kommer dock inte att gå in i staden. Själva stadskärnan ska tas av de irakiska specialtrupperna, som är tränade av USA, och som tidigare befriat städer som Tikrit och Falluja från IS.
3. Vad händer sedan?
Få tvivlar på att IS kommer att besegras. Men vad som händer sedan är en stor anledning till oro. Slaget kommer att utlösa en stor flyktingvåg, med upp till 1 miljon människor.
– Mosul riskerar att bli den största katastrofen på många, många år. Hundratusentals människor kommer att behöva hjälp med vatten, mat, tak över huvudet - allt man kopplar samman med mänskliga katastrofer, säger Bruno Geddo, representant för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT.
Många olika grupper har gått ihop för att krossa den gemensamma fienden IS, men frågan är vad som händer när slaget är vunnet? Det irakiska samhället är djupt splittrat efter år av sekteristiskt krig och i Mosul kommer det finnas tungt beväpnade sunni, shia, kurder och kanske även turkar i området. Shiamuslimska milisledare, som stöds av Iran, har gjort problematiska uttalanden före offensiven, som går ut på att slaget är ett led i att krossa sunnimuslimerna. Turkiet har å sin sida krävt att inga shiamuslimska miliser ska delta i Mosul.
Mosuls befrielse kan mycket väl sluta med ett allas krig mot alla, skrev Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson nyligen.
