Snart kan vi vara tillbaka i nåt som liknar 1930-talets Europa
WIEN. Inte sedan andra världskriget har något västland valt en högerextrem politiker till president.
I dag kan den trenden brytas i Österrike.
Flyktingkrisen hotar inte bara EU:s framtid. Den är också på väg att skapa ett politiskt jordskred i Europa.
När Norbert Hofer vann första omgången i presidentvalet för några veckor sedan låg världens medier och sov. Eller så var de så vana vid att högerextrema politiker runt om i Europa gör bra ifrån sig att ingen riktigt orkade bry sig.
Sent har omvärlden vaknat och insett vad som är på väg att hända i Österrike.
Hofer är kandidat för frihetspartiet, FPÖ. Ett högerextremt parti med rötterna i nazismen som har funnits länge och haft sina upp- och nedgångar. Fram till nu har de nått sina största framgångar under karismatiske Jörg Haider som partiledare. När det konservativa partiet bildade regering ihop med FPÖ år 2000 var det en sådan skandal att övriga EU en period bojkottade Österrike.
Haider var öppet rasistisk och antisemitisk. Det nuvarande FPÖ har precis som många andra extrempartier i Europa ömsat skinn och blivit mer av populister. Kärnbudskapet är detsamma men framförs på ett mer aptitligt sätt. Se hur Marine Le Pen förändrat Nationella Fronten som under hennes far Jean Marie Le Pen var ett pariaparti.
För att förstå det jordskalv som delvis redan inträffat i Österrike måste man veta att efterkrigstiden helt dominerats av två partier, socialdemokraterna och de konservativa. Långa perioder har de regerat ihop.
I presidentvalets första omgång fick de elva procent var av rösterna. De tidigare två största partierna kom inte ens tillsammans upp i en fjärdedel av rösterna. Frågan är om maken till politisk omdaning tidigare skådats i det moderna Europa.
Som ett resultat avgick den socialdemokratiske kanslern Werner Faymann. Han som först, precis som Merkel, välkomnat flyktingarna men sedan gjorde helt om. Något som gjorde att han tappade mångas förtroende.
Invandringen är frågan som sannolikt avgör presidentvalet. Det österrikiska folket är delat. En del vill fortsätta ta emot flyktingar, en allt större del vill stänga dörren helt. Hofers motkandidat, miljöpartiets tidigare ledare Alexander Van der Bellen, tillhör de förra.
På valaffischer går han avslappnat med sin hund på promenad med texten ”Låt oss gå en bit av vägen tillsammans”.
Kanske kommer en del att rösta på Van der Bellen bara för att hindra en högerextremist från att nå presidentpalatset. Men det är Hofer som är förhandsfavoriten.
Posten är visserligen mestadels ceremoniell men Hofer har oroat många genom att lova att han tänker använda den rätt (om än aldrig använd) som grundlagen ger honom att avskeda regeringen och indirekt utlysa nyval.
Med tanke på att FPÖ har dryga 30 procent i opinionsmätningarna kan det betyda att Österrike snart har både en högerextrem president och en regeringen ledd av högerextrema.
Det skulle sannolikt få långtgående konsekvenser för resten av Europa där andra högerpopulistiska partier väntar i kulisserna på att få ta över.
Situationen med två stora partier, som länge dominerat politiken, delar Österrike med Tyskland. Fram till nu har Tyskland saknat ett högerextremt parti som kunnat ta sig in i förbundstagen där spärren är fem procent. Men i de senaste delstatsvalen fick Afd, Alternative för Tyskland, mellan 13 och 24 procent.
Med en mer karismatisk ledare kan Afd snart spela samma roll i Tyskland som FPÖ gör i Österrike.
Då är vi tillbaka i något som väldigt mycket liknar 30-talets Europa.