Rut-toppens jätteklipp: 31 miljoner på tre år
Uppdaterad 2014-08-27 | Publicerad 2014-08-26
Städföretaget Hemfrids grundare har plockat ut 31 miljoner de tre senaste åren.
Samtidigt tjänar den genomsnittlige anställde inte ens tolv tusen kronor i månaden – före skatt.
– Det är käpprätt åt helvete, säger en anonym anställd till Kommunalarbetaren, som har granskat företaget.
På fem år har företaget Hemfrid fått över en halv miljard kronor från staten. Pengarna kommer från det rut-avdrag som infördes för sju år sedan av den då nytillträdda alliansregeringen.
Företaget är Sveriges största inom hushållsnära tjänster och går bra. I onsdagens upplaga av Kommunalarbetaren granskas företaget.
Sen tre år tillbaka har 90 procent av vinsten gått till utdelning åt företagets ägare. Störst av dem är grundaren Monica Lindstedt, med nästan hälften av aktierna.
Hon var en av de som lobbade allra hårdast för att rut-avdraget skulle införas, och tjänar nu stora pengar på det.
För de tre senaste åren har Monica Lindstedt, som dessutom är ordförande för Företagarna, plockat ut 31,2 miljoner kronor från sitt framgångsrika företag.
– Jag tycker att det är fullt rimligt, säger hon till Kommunalarbetaren.
Men kritiken från de anställda i företaget är hård.
”Borde investera i företaget”
– Ska skattepengar gå till det här samtidigt som ägarna gör storvinster? De borde investera i företaget, höja löner, köpa bilar där det finns plats för städutrustningen, säger en av de anställda.
Kommunalarbetaren har fått anonymisera de anställda i företaget Hemfrid som tidningens reportrar Pernilla Josefsson och Christina Swahn har intervjuat.
De anställda har nämligen skrivit på ett sekretessavtal som gör att de inte får prata med media.
Men fackförbundet Kommunal vittnar om att förhållandena inte är de bästa på Hemfrid.
– Vi får hela tiden tala om när de gör fel, säger Pia Lisell Lundgren, regionalt fackligt ombud i Stockholm.
Företaget har låga löner och dåliga villkor, även jämfört med andra företag i samma bransch. Kommunals medlemmar på Hemfrid har tjänster på 60 procent, i genomsnitt. Det betyder att snittlönen för fackets medlemmar är 11900 kronor i månaden före skatt.
– De låga sysselsättningsgraderna är ett problem. Man blir beroende av en partner. Eller så måste man ha två eller tre jobb, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman Kommunal.
”Vi måste vara flexibla”
Företaget menar att många av företagets anställda inte vill jobba heltid eftersom de läser SFI eller vill vara med sina barn.
– Hos oss är det så att man är anställd på en sysselsättningsgrad, och om man vill jobba mer får man det. Men det är inte garanterat. Om kunderna kräver flexibilitet så måste vi kunna vara flexibla i vår tur, säger Monica Lindstedt.