Löfven följde inte försvarsberedningens råd
Publicerad 2019-01-24
Försvarsberedningen rekommenderade att ansvaret för att samordna totalförsvaret koncentreras till försvarsdepartementet.
Men ansvaret är fortfarande uppdelat i regeringskansliet.
– Jag är besviken för detta var ju en av de bärande delarna för att vi på allvar ska kunna samordna ett militärt försvar och ett civilt försvar i ett sammanhållet totalförsvar, säger Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman, ledamot i Försvarsberedningen.
Försvarsberedningen, där samtliga riksdagspartier är representerade, lämnade för drygt ett år sedan en rapport om totalförsvaret till regeringen.
Försvarsberedningen konstaterade att ett välorganiserat regeringskansli är viktigt för att regeringen ska kunna fullgöra sina uppgifter inför och vid höjd beredskap. Beredningen föreslog att samordningen av totalförsvaret ska koncentreras till försvarsdepartementet.
Uppdelat ansvar
Men även efter att statsminister Stefan Löfvens nya regering tillträtt så finns ansvaret för samordningen av samhällets krisberedskap, inklusive civilt försvar, kvar på justitiedepartementet. För de frågorna ansvarar inrikesminister Mikael Damberg (S).
– Någonstans ställer man sig frågan: Om regeringen inte hörsammar ett av våra viktigaste förslag som vi antagit i politisk enighet i beredningen, hur kommer det då att gå med de övriga förslagen vi lämnade för ett år sedan? säger Widman.
Försvarsberedningen skrev dock också i sin rapport att det ytterst ankommer på statsministern att organisera regeringsarbetet på det sätt som bedöms lämpligt.
Hänvisar till Löfven
Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S) vill inte kommentera frågan. Försvarsminister Peter Hultqvist hänvisar till statsminister Stefan Löfven.
Moderaternas försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask, tycker att det är förvånande att Löfven inte passat på att följa försvarsberedningens rekommendationer när den nya regeringen tillträdde.
– Med tanke på hur länge man höll på med regeringsbildningsprocessen så har man väl haft tid att fundera, säger hon.
Ask tycker inte att regeringen kan komma undan med att försvarsberedningens rapport från december 2017 var en delrapport och att slutrapporten kommer först i maj.
– Om man vill förstärka det svenska totalförsvaret, om man vill åstadkomma resultat, så är det faktiskt nödvändigt att få en bättre ledning och samordning.
Hon tror att det behövs mycket mer samordning av olika beredskapskrafter, inte minst med tanke på den så kallade gråzonsproblematiken. Den innebär att det kan vara svårt att avgöra om till exempel sabotage eller påverkansoperationer är en del av ett militärt angrepp på Sverige eller inte.