WHO: Mer måste göras mot självmord

helskärm

Allt fler länder har skaffat sig en uttalad strategi mot självmord.

Men inte alls i den omfattning som behövs, varnar WHO.

WHO konstaterar i sin årliga rapport att antalet länder med en strategi faktiskt har ökat under en femårsperiod, men att det fortfarande endast omfattar 38 av världens länder.

Det sker ett självmord var 40:e sekund och även om WHO nu noterar en viss nedgång är den inte tillräcklig, påpekar organisationen som vill se ytterligare åtgärder.

– Varje död är en tragedi för vänner, familjer och kollegor men självmord kan förhindras. Vi vill se att alla länder inför strategier för att förhindra självmord i deras nationella hälso- och utbildningsprogram, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett uttalande.

Näst vanligaste dödsorsaken

Globalt sett är självmord den andra vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15–29 efter trafikolyckor. I rapporten skriver WHO att det är "ett globalt hälsoproblem som påverkar alla åldrar, kön och regioner".

Samtidigt sker 79 procent av alla självmord i låg- och mellaninkomstländer medan höginkomstländer har ett betydligt högre snitt, 11,5 fall per 100 000 invånare. Mellan de båda könen finns också en signifikant skillnad. Närmare tre gånger fler män dör i självmord än kvinnor i höginkomstländer medan i låginkomstländerna noteras ingen skillnad könsmässigt.

I Sverige togs redan 2008 ett riksdagsbeslut om ett nationellt handlingsprogram.

Förra året tog 1 574 personer sitt liv, en ökning med 30 personer jämfört med 2017. Organisationen Suicide Zero är kritisk till hur frågan hanteras i Sverige och önskar att se en reviderad nationell handlingsplan för att möta nollvisionen, framför allt genom större ekonomiska medel.

– Totalt har Folkhälsomyndigheten fått ungefär 30 miljoner kronor i år för att jobba med det här området. Det är ett otroligt underbetyg att man inte förstår att det inte räcker och blir en fullkomligt orimlig ekvation. Då kan vi inte heller vända suicidsiffrorna, säger talespersonen Sonny Wåhlstedt.

För lite pengar

Organisationen lyfter faktumet att det i överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) satsas runt 1,7 miljarder kronor på området psykisk hälsa, dock utan att något öronmärks till suicidprevention.

– Kan man lägga fem miljarder på en försvarsöverenskommelse när ingen dött på grund av krig på 200 år blir det jävligt konstigt att man bara satsar 30 miljoner där 1 500 personer dör årligen. Det är två Estoniakatastrofer som man inte gör något åt. Inget annat område skulle bli behandlat så här, säger Sonny Wåhlstedt.

Socialminister Lena Hallengren (S) svarar i ett mejl till TT, på frågan om hon är nöjd med den handlingsplan som finns i dag:

"Det finns inget skäl för mig eller någon annan att vara nöjd så länge människor väljer att själva avsluta sina liv. Det är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, och vi behöver göra mycket mer för att vända trenden.", skriver ministern.

Hallengren påpekar att regeringen precis gett sin utredare Anna Nergårdh uppdraget att ta fram nya insatser för lättare psykisk ohälsa, så att fler ska få hjälp och stöd innan den psykiska ohälsan blir allvarlig.