Visselblåsare straffas i Kina efter coronakritik
Uppdaterad 2020-02-20 | Publicerad 2020-02-18
En har gripits, en har tystats och en har dött efter att ha slagit larm om coronaviruset.
Att vara visselblåsare i Kina har alltid varit förenat med stor fara.
Men den här gången har presidenten Xi Jinping haft svårare att vifta bort kritiken.
Det mest kända visselblåsarfallet är läkaren Li Wenliang, 34, i Wuhan.
I slutet av december 2019 fick han veta om det nya coronaviruset och varnade sina kollegor i en privat grupp på den kinesiska appen WeChat.
”Sju patienter från en lokal marknad har fått en diagnos som liknar sars och blivit satta i karantän på sjukhuset”, skrev han.
Hans inlägg blev snabbt viralt.
– När jag såg mitt meddelande cirkulera i sociala medier insåg jag att det var bortom kontroll och att jag sannolikt skulle bli straffad, har han sagt till CNN.
Snart fördes Li Wenliang till en lokal polisstation där han fick reprimander. Han tvingades erkänna att han spridit rykten och ”allvarligt stört den allmänna ordningen”.
Fler ska ha tystats
Senare smittades Li Wenliang själv av det nya coronaviruset. I början av februari kom uppgiften om att han avlidit.
Kinesiska sociala medier fylldes av arga kommentarer mot landets myndigheter. Och för ovanlighetens skull fick flera av dem ligga kvar, trots att censuren i Kina är stark.
Men Li Wenliang var inte ensam om att tystas.
Ytterligare sju personer, troligtvis vårdpersonal, ska ha gripits misstänkta för ”ryktesspridning”, skriver The Guardian. Hur det har gått för dem är inte känt.
En annan som fått känna av censuren är aktivisten och juristen Xu Zhiyong.
Han publicerade nyligen en essä där han krävde att Kinas president Xi Jinping skulle avgå. Skälen han uppgav var två: Dels på grund av det han ansåg var bristande ledarskap under coronavirusets spridning och dels hanteringen av de flera månader långa protesterna i Hongkong mot kinesiskt inflytande på territoriet.
Xu Zhiyong greps i lördags kväll. Den familj han gömde sig hos i staden Guangzhou misstänkts för skyddande av brottsling.
Ytterligare en akademiker, professorn Xu Zhangrun, som kritiserat presidenten för hanterandet av coronakrisen, har placerats i husarrest och fått sitt internet avstängt.
”Coronavirusepidemin har visat den ruttna kärna som är det kinesiska styret”, skrev han innan han tystades, enligt Washington Post.
Regeringens svar
Att visselblåsare grips och skräms till tystnad är inte ovanligt i Kina. Det som skiljer sig åt denna gång är den kinesiska regeringens svar.
CNN beskriver att Kina till en början lättade på censuren för att inte riskera att anklagas för att ha mörkat coronavirusets utbredning, som vid sarsepidemin 2002–2003.
Därefter började man i statliga medier att publicera allt fler positiva berättelser. En handlade om att vårdpersonal skyndade till de drabbade provinserna för att hjälpa sina landsmän. En annan artikel hyllade kineser som ställde in nyårsfirandet och satte sig själva i karantän.
– Om vi jämför med sars-krisen är Kina mycket mer öppet och proaktivt nu. Samtidigt ser vi att det kinesiska kommunistpartiets ledartopp nationellt och lokalt tvekar. Det gäller att balansera rätt mellan öppenhet och att samtidigt behålla sin legitimitet, säger Tim Rühlig, Kinaexpert på Utrikespolitiska institutet.
Presidenten Xi Jinping tycks medveten om den hårda kritiken och agerar noggrant därefter.
Allt handlar om att kontrollera informationsflöde, säger Tim Rühlig.
Ett tydligt exempel är att kommunistpartiets lokala ledare i Hubeiprovinsen och i Wuhan, Jiang Chaoliang och Ma Guoqiang, fick sparken efter läkaren Li Wenliangs död.
Det är inte omöjligt att de lokala ledarna försökte tysta ner den förestående krisen gentemot det nationella ledarskapet, tror Kinaexperten.
– All censur kan inte skyllas på den nationella regeringen. Lokala partiföreträdare hoppades på att nyheten om läkaren skulle vara en mindre sak, men när det visade sig att det blev till en stor kris som de inte kunde dölja så fick de sparken.
Vända opinionen
I helgen kom det dessutom fram att president Xi Jinping vetat om virusspridningen sedan i början av januari. Det var när presidenten höll ett tal och berättade att han vidtagit åtgärder i ett tidigt skede som uppgifterna avslöjades.
– Jag har vid varje steg övervakat spridningen av epidemin och åtgärderna för att stoppa den, genom att kontinuerligt utfärda order och instruktioner, sa presidenten i sitt tal.
Målet var att vända opinionen och visa att den kinesiska regeringen har frågan under kontroll.
– Tonen på talet framstår som defensiv. Han vill förändra narrativet, som hittills varit mycket ofördelaktigt för det högsta ledarskapet, säger Minxin Pei, professor vid Claremont McKenna College i Kalifornien till New York Times.
Frågan är om presidenten lyckades.
– Det verkar som om han försöker ge bilden av att ”vi satt inte och sov”. Men det framstår snarare som: ”vi visste om att det fanns ett problem, men larmade inte”, säger Jude Blanchette, chef för Kinaavdelningen vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies till tidningen.
Tim Rühlig på Utrikespolitiska institutet tror inte att Xi Jinping haft någon anledning att mörka uppgifter om coronaviruset. Däremot tycks ledarskapet ha förstått omfattningen av coronaviruset alldeles för sent, säger han.
Att staden Wuhan sattes i karantän så sent, bara två dagar före det kinesiska nyåret, är ett tydligt tecken på det. Då hade de flesta kineser redan hunnit resa över landet inför högtiden.
–Det verkar som att den kinesiska ledningen underskattat hur allvarligt coronaviruset är. De lokala myndigheterna har försökt framställa det som ett mindre problem och nu har de upptäckt att det är enormt, säger Tim Rühlig.
Hittills har över 73 300 personer smittats av coronaviruset, och 1 874 personer har dött. Alla utom fyra dödsfall har varit i Kina.
PODD Coronaviruset – det vet vi om utbrottet
I podden Aftonbladet Daily pratar vi återigen om coronaviruset. Vad har vi lärt oss en månad efter utbrottet? Gäst är Björn Olsen, infektionsprofessor vid Uppsala universitet.