Personal larmar om försämrad vård för våldtagna
Uppdaterad 2021-03-28 | Publicerad 2021-03-26
Personal på Södersjukhuset larmar nu om att vården för våldtagna kan försämras om sjukhusets sparkrav ligger kvar.
Bland annat har akutmottagningen för våldtagna tvingats dra ner på personal, och sköterskor jobbar ensamma flera nätter i veckan.
– Många säger att de har en stor klump i magen när nattpassen börjar närma sig, säger Sofia Eriksson, forensisk sjuksköterska.
"Måste finnas insatser i paritet till brottets storlek"Personal på Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna larmar nu om att besparingskraven på 72 miljoner kronor på sjukhuset riskerar att försämra patienternas vård.
På grund av sparkraven har mottagningen tvingats dra ned på personal. Det innebär bland annat att en sköterska arbetar ensam flera nätter i veckan.
– Till följd av besparingar har vi dragit ner personal nattetid från två sköterskor till en, söndag till torsdag. Vi har även blivit av med en samtalsterapeut dagtid, säger Lena Maltzman, medicinskt ansvarig läkare på Södersjukhuset.
Psykisk stress för anställda
Den akuta verksamheten för våldtagna bedrivs av särskilt utbildade sjuksköterskor och undersköterskor, med ett stort ansvarsområde.
Bland annat tar de emot traumatiserade patienter och anhöriga, tar prover och ansvarar för större delen av spårsäkring av DNA.
– Att sköta allt detta, utan att ha en kollega som stöttar och som vi kan dela ansvaret med, innebär en otroligt kraftig psykologisk stress, säger Sofia Eriksson, en av dem som arbetar som forensisk sjuksköterska på akutmottagningen.
Personalen ansvarar även för kontakten med polis och socialjourer, samt svarar i telefonen med rådgivande samtal.
– Många i personalen säger att de har en stor klump i magen när nattpassen börjar närma sig, säger Sofia Eriksson.
”Finns risk att patienter avviker”
Enligt henne kan neddragningen av personal komma att äventyra patientsäkerheten.
– Det första bemötandet efter en våldtäkt kan lägga grunden för hela bearbetningsprocessen. Vi lägger stor vikt på att se till att våra patienter känner sig trygga hos oss. De ska helst inte lämnas ensamma, säger hon, och fortsätter:
– När vi bara har en personal på plats och det ringer i telefonen eller på dörren, så är det risk att vi inte kan ge den tryggheten som våra patienter behöver.
Hon säger att de stundtals långa väntetiderna leder till att en del patienter inte orkar vänta på att få vård.
– Det finns en risk att patienter väljer att avvika på grund av långa väntetider, vilket faktiskt också händer idag.
Mottagningen flyttas
Mottagningen har ett regionalt uppdrag att ge vård till alla inom Stockholms län som utsätts för sexuellt våld. De tar emot alla oavsett könsidentitet inom en månad efter våldtäkten, dygnet runt – ibland även från andra delar av landet.
Men besparingskraven innebär, förutom neddragningar av personalstyrkan, även att den skyddade verksamheten flyttas under nätterna och helgerna.
– Verksamheten nattetid och på helgerna bedrivs nu i anslutning till gynekologiska akutmottagningen, i stället på vår egen skyddade avdelning, säger Lena Maltzman.
Och riskerna med det, menar Lena Maltzman, är att patientsekretessen kan försämras.
– Grundprincipen med akutmottagningen för våldtagna är att erbjuda en avskild avdelning med skyddad insyn, för att undvika att människor i kris tvingas sitta på en akutmottagning i väntan på vård, säger hon:
– Hela grundprincipen hotas i nuvarande läge. Inte minst för patienter med manlig könsidentitet, som nu hänvisas till en gynakut.
Neddragning baseras på färre besök
Personalneddragningarna skedde i början av 2020, och akutmottagningen har jobbat med minskad personalstyrka i över ett år.
I ett pressmeddelande från Södersjukhuset förklarar Maria Sjöstrand, verksamhetsområdeschef för kvinnokliniken på sjukhuset, att personalneddragningen baseras på statistik.
”För cirka ett år sedan togs en kuratorstjänst bort, baserat på att vi i genomsnitt har två samtal per dag och kurator. Då minskades även bemanningen mellan söndag-torsdag natt med en medarbetare, då det brukar vara färre besök dessa tider”.
I pressmeddelandet framkommer det även att patienterna inte upplever att de blir sämre bemötta, på grund av neddragningen av personal.
”Sedan tre veckor tillbaka pågår en undersökning på akutmottagningen för våldtagna om hur patienterna upplever bemötandet och väntetiden över hela dygnet. Det som framkommit är att patienterna är mycket nöjda”.
”Omöjlig ekvation att lösa”
Trots att ledningen baserar neddragningarna på statistik, känner personalen stor oro.
– Det går aldrig att förutse hur en akutverksamhet kan se ut, och det händer att det kommer flera patienter på kort tid oavsett dag. Ledningen anser att närheten till gynekologiska akutmottagningen gör att vi kan ta hjälp av personal därifrån vid behov, säger Lena Maltzman, och fortsätter:
– Men det har visat sig att detta är helt orimligt i praktiken, då personalen på gynakuten har egna patienter med svåra smärtor, infektioner, och ibland livshotande tillstånd att ta hand om.
Hon säger även att det finns en risk för att personalen på akutmottagningen för våldtagna inte kommer klara av det uppdrag som regionen lagt på dem.
– Vår klinikledning har en omöjlig ekvation att lösa, och personalkostnader att den största potten. Om vi på vår mottagning ökar bemanning så tas i stället personal från andra viktiga enheter, säger Lena Maltzman.
När Aftonbladet söker Region Stockholm för frågor om sjukhusets besparingar, svarar regionen med att hela ansvaret ligger hos Södersjukhuset.
”Södersjukhuset som helhet gick med överskott 2020 och har om de vill möjlighet att göra justeringar mellan sina olika verksamheter om de finner behov för det”, skriver Sara Persson, pressekreterare för Moderaterna Region Stockholm, i ett mejl.