Jämställdhetsministern om granskningen: ”Otroligt utsatt grupp”
Publicerad 11.50
Det måste bli lättare att lämna våldsamma relationer – och informationen om vad för hjälp man kan få att göra det måste bli tydligare.
Det menar jämställdhetsminister Paulina Brandberg efter Aftonbladets granskning.
– Det är ett misslyckande att det ser ut som det gör, säger Paulina Brandberg.
Åtminstone 13 kvinnor gravida eller nyförlösta kvinnor har de senaste tio åren dödats av sin partner. Långt många fler kvinnor har utsatts för grovt våld under sin graviditet. Aftonbladet har granskat våldet mot gravida kvinnor och kunnat visa att vården brister i att fråga kvinnor om våldsutsatthet.
Granskningen har väckt starka reaktioner och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) har följt publiceringarna.
– Det här är viktigt och verkligen någonting som behöver uppmärksammas. Det handlar om en så otroligt utsatt grupp där konsekvenserna av våldet kan bli så ännu mycket större, säger Brandberg.
Att det finns så många fall där gravida kvinnor upplever att våldet till och med blir grövre under graviditeten kallar Brandberg för ett misslyckande från samhällets sida.
”Extra svårt som gravid”
– Vi måste göra allt vi kan för att få stopp på det. Politiken har ett stort ansvar men det gäller även att det är många fler aktörer som agerar tillsammans.
Paulina Brandberg menar att också arbetsgivare behöver få information om hur man ställer frågor om våld och vad man faktiskt ska göra om svaret blir ja.
– En av de saker som framkommer i texterna är att om det är svårt att lämna en relation i vanligt fall så är det ofta extra svårt när man är gravid. Då måste vi jobba med att göra det lättare att lämna våldsamma relationer.
Paulina Brandberg nämner det åtgärdsprogram som regeringen presenterat i arbetet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Där ingår ett lämnaprogram som ska göra det lättare att lämna en vådsam relation.
– Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en samordnad stödkedja. Det vill säga en kontaktperson som kan samordna alla myndighetskontakter åt den utsatta. För i dag ligger det en stor administrativ börda på den som vill lämna.
”Han hade stenkoll”
Flera av de kvinnor som Aftonbladet talat med beskriver hur deras våldsamma partners intalade dem att de skulle kunna förlora vårdnaden om barnet om de hos barnmorskan medgav att de utsattes för våld.
Som för Rakel.
Att det finns ett nummer till kvinnofridslinjen visste hon, men inte vad som rent praktiskt skulle hända om hon ringde det.
– Som utsatt kvinna kan du inte söka på sånt i din telefon. Han hade stenkoll på allt jag sökte på eller vilka sidor jag besökte, säger Rakel.
Flera våldsutsatta kvinnor vittnar även om att de själva aldrig upplevde att de fick frågan hos sin barnmorska om de var just våldsutsatta.
Standardiserat arbetssätt
Något som får stöd av en rapport gjord åt Region Stockholm. Den visar att 42 procent av kvinnor som varit utsatta för våld under graviditeten inte uppfattat att de fått någon fråga om våld – trots att nästan alla barnmorskor rapporterat in att de frågat.
Borde det finnas ett standardiserat sätt inom vården att ställa frågan på, och borde man även samtidigt ge information vad som händer om man berättar?
– Jag tror att det är jätteviktigt med standardiserat arbetssätt och rutiner. I kontakten med patienter måste hälso- och sjukvårdspersonal våga fråga och förklara vilket stöd som finns att få. Sannolikheten att man vågar berätta ökar ju om man får veta vad som händer om jag svarar ja, säger Paulina Brandberg.