Fyra av tio ukrainska barn går i svensk skola

helskärm

Mindre än hälften, fyra av tio, barn och ungdomar som flytt från Ukraina till Sverige går nu i svensk skola. Samtidigt brottas kommunerna med utmaningen att hitta skolpersonal som talar ukrainska.

I början av maj bedömde Skolverket att omkring 25 procent av barnen och ungdomarna som sökt skydd i Sverige också börjat i svensk skola.

Enligt en färsk lägesbild från myndigheten kan andelen nu vara uppe i 40 procent.

– Vi får bekräftat att det fortfarande är ganska få barn och elever som kommit till svensk skola – mindre än hälften. Vi vill ju jättegärna att fler ska komma, säger stabschef Katarina Tiväng vid Skolverket.

Skälen till det är flera, fortsätter hon: Barnen lär sig svenska, får kompisar, ett socialt skyddsnät och tillgång till elevhälsa.

Lägesbilden bygger på uppgifter från 21 av de största mottagarkommunerna, och enligt dessa går ungefär 40 procent av de ukrainska barnen i svensk skola. Andelen varierar dock stort, från 20 till 70 procent.

– Successivt kommer väl fler av barnen till svensk skola men ökningen är ju inte markant, konstaterar Katarina Tiväng.

Enligt de tillfrågade kommunerna läser en del av barnen i stället på distans enligt ukrainsk läroplan. Flera av kommunerna har då hjälpt eleverna med teknisk utrustning och lokaler.

Men hur stor andel av barnen som varken läser på distans eller i ett svenskt klassrum är okänt.

– Det vet vi inte, men förhoppningsvis är de antingen i svensk eller ukrainsk skola, säger Katarina Tiväng.

Flytt inom landet

Över huvud taget är det svårt för kommunerna att ringa in antalet barn i skolåldern i respektive kommun. En stor andel av de skyddssökande bor inte i Migrationsverkets boenden, och kan ha flyttat från en kommun till en annan. Andra skyddssökande tas emot i kommunen men blir senare placerade i en annan kommun av Migrationsverket.

– Det kan alltså ta ett tag innan eleverna dyker upp och i vilken kommun kan man inte riktigt veta. Men vår förhoppning är att de barn som är kvar i Sverige kommer till skolan till hösten. Så här i slutet av terminen är det kanske naturligt att vänta till dess, men vi vet att kommunerna jobbar jättemycket med att få kontakt med berörda familjer, säger Katarina Tiväng.

Svårt förutse

Bristen på språkkunniga lärare, modersmålslärare och tolkar är också en stor utmaning för kommunerna. Visserligen uppger samtliga tillfrågade att de i någon mån har tillgång till personal som talar ukrainska, men i vissa fall handlar det om personer som får bistå flera skolor och/eller på distans.

I början av kriget i Ukraina bedömde Migrationsverket att 76 000 ukrainare skulle söka skydd i Sverige fram till 1 juli. Prognosen har därefter skrivits ned till 80 000 skyddssökande under hela året. Men osäkerheten är fortfarande stor, vilket gör det fortsatt svårt för kommunerna att planera.

– En del familjer som befinner sig i Sverige planerar att återvända till Ukraina ganska snart. Man ser också att det kommer betydligt färre flyktingar för tillfället. Huvudmännen förbereder sig, men svårigheten är att ingen kan förutse volymerna - ingen vet vad som händer framöver, säger Katarina Tiväng.