Ljusglimten – kurvan kan vika om några veckor

Dystra smittorekord och nya restriktioner – finns det något hopp i coronamörkret?

– Ser vi på England och Danmark föll kurvan efter några veckor, säger Ali Mirazimi, professor vid Karolinska institutet.

Inga stora middagar eller fester, inställda cuper och stängt på krogen redan klockan 23. På måndagen meddelade regeringen nya coronabesked.

Folkhälsomyndigheten bedömer att smittan fortsätter uppåt de närmaste veckorna, och befarar att smittotoppen kan bli mer långvarig än man tidigare trott.

Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet, konstaterar att coronaviruset i och med omikron fått ett helt nytt fält att operera på.

– Omikron passerar vaccinernas första skyddsbarriär, vilket är skydd mot smitta och eventuellt milda symptom. Då kan viruset plötsligt börja infektera både ovaccinerade och vaccinerade.

– Hade vi inte haft omikron hade vi kanske sluppit alla de här rekommendationerna och restriktionerna. Men nu kom omikron och rörde till, säger han.

”Bygger på skyddet”

Och innan det kan bli bättre kommer det sannolikt först att bli värre.

Smittokurvan, som redan pekar brant uppåt, späs inom kort på ytterligare av skolstarten, bedömer professorn.

TT: Många känner kanske hopplöshet i det här läget. När kan vi få se en ljusning?

– Ser vi på England och Danmark hade de också en brant kurva uppåt, men efter några veckor föll den. Vi har nästan samma vaccinationstäckning som dem så med stor sannolikhet följer vi det mönstret. Det gäller att hålla ut, kurvan kommer att vända ner, säger Ali Mirazimi.

TT: Under hela pandemin har det pratats om flockimmunitet – vad hände med den?

– Vi har inte nått någon flockimmunitet än, varken genom naturlig immunitet eller via vaccinationer. Men när fler gradvis fyller på med tredje dosen, ihop med alla de infektioner som nu sker i samhället både hos vaccinerade och ovaccinerade, bygger vi på skyddet.

– Men vi kommer aldrig att nå immunitet på en sådan nivå att vi inte kommer att se någon samhällsspridning. Däremot kommer effekterna på sjukhusvården att bli betydligt mindre.

Sista som lamslår?

TT: När kan corona bli en naturlig del av vårt liv?

– Vi får se om det blir det. Tidigare coronavirus är som vanliga förkylningar som vi drabbas av ungefär vartannat år och som vi knappt blir sjuka av. Vi hoppas att det blir så, att viruset blir mildare och mildare.

Det kan dock ta flera år, påpekar Mirazimi.

– Corona kan även välja att gå en annan väg och bli mer som en influensavariant, som det krävs en ny vaccination mot varje år, främst hos de äldsta och sköraste, säger han.

Möjligen kan omikron vara den sista variant som lamslår samhället på det här sättet.

– Att omikron sprids så brett kan vara till vår fördel, att vi bygger upp ett skydd i samhället som till slut bidrar till att vi kommer ut ur pandemin, säger professorn.

TT: När kan coronasmittan jämställas med en vanlig influensasäsong?

– Jag vågar inte säga så mycket mer än att vi kommer att ha att göra med det här viruset ett bra tag till. Förhoppningsvis har vi 2023 byggt upp ett så pass bra skydd i samhället att pandemin inte kommer att påverka livet som sådant. Men då tänker jag mig de rika länderna. I fattiga länder med låg vaccinationstäckning kan problemet bestå väldigt länge.