20 personer misstänks för brott efter koranbränning och protester
Publicerad 2020-09-03
Sex personer misstänks för hets mot folkgrupp efter koranbränningen i Malmö.
Fjorton personer misstänks för våldsamt upplopp efter de protester som följde, där bland annat polisfordon skadegjordes.
– Det kan handla om ganska stora summor, säger Malmöpolisens presstalesperson Calle Persson.
Sammanlagt 20 personer har delgivits misstankar om brott efter helgens demonstrationer i Malmö.
Sex personer misstänks för brott efter att en icke tillståndsgiven manifestation mot islam hölls på Stortorget. Bland annat var det medlemmar ur det danska högerextrema partiet Stram Kurs som demonstrerade. Ett antal personer kastade runt med en koran, och ska ha sparkat på den.
Där greps sex personer som nu är misstänkta för hets mot folkgrupp. I anslutning till händelsen skedde också en koranbränning på Emilstorp i utkanten av Rosengård. Händelsen lockade ingen större folksamling men filmades, bland annat av en medarbetare på högerpopulistiska sajten Samnytt, och lades kort därefter upp och spreds vidare.
De islamkritiska aktionerna ledde till stora protester och motdemonstrationer som fick en våldsam vändning då bland annat polisfordon attackerades. Enligt polisen samlades omkring 300 personer på Amiralsgatan. Fjorton personer är nu efter detta misstänkta för våldsamt upplopp, den senaste av dem tillkom under det senaste dygnet.
Ytterligare ett fall av hets mot folkgrupp utreds, som ska gälla personer som ropat antisemitiska slagord under protesterna i Rosengård. I det fallet har man i nuläget ingen misstänkt, eftersom ingen av personerna har kunnat identifieras än.
Under protesterna uppkom stora skador på bland annat polisfordon och kommunala busskurer. Just nu jobbar man från polisens sida med att sammanställa skadorna och ta in kostnadsförslag på reparationer.
– Det är inte sammanställt än, men det kan handla om ganska stora summor, säger Calle Persson, Malmöpolisens presstalesperson.
– De var stundtals väldigt hårt ansatta ute på fält, framför allt på fredagskvällen. Det var våld som potentiellt sett kan vara dödligt med stenar som kastades. Många kollegor spenderade många timmar i sträck under stundtals väldigt hård psykisk och fysisk press. Vissa lindriga skador men som tur var inte allvarligare än så, säger Calle Persson.
Vad gäller motiven menar Calle Persson att det kan vara olika för varje individ.
– Vilket motiv man haft kan säkert vara olika, men många har använt tillfället som en orsak till att bruka våld, säger Calle Persson.
Ingen sitter frihetsberövad
Åklagare Tomas Olvmyr leder förundersökningen kring de misstänkta fallen av våldsamt upplopp efter fredagens händelser i Malmö.
– Utredningen är i ett inledande skede. Man arbetar enligt traditionella polismetoder, förhör vittnen, kollar på tekniskt material, och förhör som vanligt både personer som utsatts för brott och de som är misstänkta för brottet.
– Flera poliser har skadats och det har även uppkommit egendomsskador under upploppet, arbetet pågår med att dokumentera detta, säger Tomas Olvmyr.
Ingen är frihetsberövad i nuläget, men totalt tretton personer misstänks för våldsamt upplopp.
– När det gäller våldsamt upplopp skiljer sig straffen mellan deltagare eller anstiftare eller anförare, deltagare kan få fängelse upp till 4 år, medan anstiftare kan få upp till 10 år. Det är straffskalan, men påföljden brukar vara lägre än maxstraff. Man måste ju ha deltagit i upploppet på något sätt, inte bara stått bredvid, där gör man en individuell bedömning i varje enskilt fall. Man behöver kanske inte ha slagits men tydligt ha ingått i det våldsamma upploppet, säger Tomas Olvmyr.