EU om lugnet: ”Vi får se hur det fungerar”

EU-länderna ställer sig bakom Grekland i den spända situation som råder vid gränsen mot Turkiet. Samtidigt vill man fortsätta samarbetet med Ankara – som dock anklagas för att använda människor på flykt i utpressningssyfte.

Ungefär samtidigt som EU:s 27 utrikesministrar samlades i Zagreb i Kroatien för överläggningar trädde ett bräckligt eldupphör i kraft i norra Syrien. Än så länge ser det ut att hålla – men det återstår att se hur det kommer att fungera i längden.

– Det räcker inte bara med ord utan nu måste det också genomföras ordentligt, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) till TT över telefon sedan ministermötet avslutats.

– Ryssland, Turkiet och den syriska regimen måste stoppa de militära attackerna. Det humanitära lidandet är oerhört stort. Ett stort ansvar ligger på Syrien, som måste gå tillbaka till förhandlingsbordet och följa FN-resolutionerna.

Öppnade gränsen

De senaste veckorna har Turkiet hamnat i direkta strider med den syriska regimen i Idlib i norra Syrien. Men sedan midnatt, natten till fredag, råder ett eldupphör som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands dito Vladimir Putin enades om i torsdags. Moskva står på regimens sida i kriget.

De ökade spänningarna har fått Erdogan att öppna landets gräns mot Grekland för flyktingar och migranter – i strid mot det avtal som Ankara slöt med EU 2016. Han anser att unionen inte uppfyller sina åtaganden och vill ha mer hjälp att hantera krisen.

Turkiet har redan tagit emot 3,6 miljoner syrier under åren av krig. Och ytterligare en miljon människor har flytt striderna inom Idlibprovinsen och många av dem har tagit sig mot den turkiska gränsen, som dock fortsatt hålls stängd.

"Solidaritet"

Vid unionens yttre gräns mellan Grekland och Turkiet har nu många andra migranter samlats, i hopp om en ljusare framtid i Europa. Där har läget varit spänt den senaste tiden, med tårgas och våldsamheter. Flera EU-ledare har anklagat Erdogan för att ha arrangerat trycket mot gränsen, i syfte att pressa europeiska länder till eftergifter.

– Flyktingar får inte användas som brickor i ett politiskt spel, det menar vi att Turkiet gör nu, säger Ann Linde.

– Vi har full solidaritet med Grekland. EU:s yttre gränser måste skyddas, men samtidigt säger vi tydligt till Grekland att agerandet måste ske inom humanitär och internationell rätt. Asylrätten måste fortfarande värnas.

Vill samarbeta

Samtidigt vill man också fortsätta samarbetet med Turkiet inom ramarna för den överenskommelse som slöts 2016. Det innebär att EU bidrar med pengar till organisationer och myndigheter så att flyktingar kan stanna i Turkiet och få vård och utbildning där.

– Vi kräver att Turkiet fortsätter att följa det gemensamma avtalet och inte agerar som nu, när flyktingar har tagit sig över gränsen på ett okontrollerat sätt, säger Linde.