”Var tionde man i Sverige köper sex”

Åsa Passanisi

Polisen Simon Häggström griper omkring 200 sexköpare varje år.

I en ny bok berättar han om en verklighet få svenskar känner till.

– Var tionde man i det här landet köper sex, många har inte ens fyllt 20. Det är dags för Sverige att vakna upp.

helskärm

När mörkret faller förvandlas Skeppsholmen – en av Stockholms kanske vackraste platser.

En bil stannar till vid parkeringen bakom Moderna muséet. I bilen sitter en man som snart kommer att få det han betalt för – en avsugning. På andra sidan Nybroviken släcks samtidigt den ena lampan efter den andra i paradvåningarna längs Strandvägen. Ibland hörs glädjerop från Gröna lund.

Simon Häggström, spanare vid Prostitutionsgruppen, beskriver hur en vanlig kväll på jobbet ser ut. Han pekar mot den offentliga toaletten vid kajen bakom parkeringen och säger:

– Där inne tog jag en kille som fått sex med en prostituerad i födelsedagspresent, hans kompis betalade. Den tjejen lever inte längre. Hennes hjärta orkade inte mer.

Tycker synd om sig själva

Simon och hans team griper omkring 200 sexköpande män – varje år.  Många av dem här på Skeppsholmen, andra vid Norrmälarstrand eller på parkeringen bakom Grand hotell. Tjusiga platser som bär på skitiga hemligheter.

Och likadant är det med männen. De är fäder, äkta makar, söner. Vanliga "snubbar" med vanliga liv. Och deras ursäkter är alltid desamma.

– De tycker synd om sig själva. Det är alltid någon annans fel att de har köpt sex.  Många får också för sig att de gör kvinnorna en tjänst eftersom de ger dem pengar.

Sexköparna vill kuva och dominera

I sin bok ”Skuggans lag – en spanares kamp mot prostitutionen” (Kalla kulor förlag) beskriver Simon en verklighet som få känner till: En 16-årig tjej auktionerar ut sin oskuld på nätet, en 92-åring köper sex av en flicka som hade kunnat vara hans barnbarnsbarn. En ung drogpåverkad kvinna går Malmskillnadsgatan fram med sin lilla dotter i famnen. Hundratals kvinnor hålls inlåsta på någon av Stockholms 200 illegala bordeller. Många vet inte ens var de befinner sig.

– Jag vet att många tycker att Stockholm är världens vackraste huvudstad, men jag ser den andra sidan av den här stan. Och den är inte vacker, säger Simon och berättar att ungefär var tionde svensk man har köpt sex.

– Oftast handlar det om helt vanliga välfungerande män som aldrig skulle sno en kexchoklad på Ica. Men i smyg drivs de av egoism, makt och en önskan att dominera och kuva kvinnor.

Machokulturen har rämnat

Att själv vara man och mötas av andra mäns mörka hemligheter och ständiga bortförklaringar är svårt menar Simon:

– Det är klart att det är komplicerat. Min syn på manlighet har fått sig en rejäl törn. Jag skrattar inte åt sexskämt, och på ett sätt har hela machokulturen rämnat för mig. Ibland undrar jag vad det är för fel på det manliga släktet? Då måste jag påminna mig om att 90 procent av alla män faktiskt inte köper sex.

Hur gör du för att hantera allt du är med om?

– Jag går i terapi, både själv och i grupp. När jag är ledig löptränar jag mycket, det gör att jag blir av med en del aggressioner som jag kan känna, särskilt mot män som påstår att kvinnor prostituerar sig frivilligt. Jag har jobbat på gatan i 9 år. Ingen kvinna är där av fri vilja. Prostitution är en klassfråga, det handlar om att överleva.

Att inte påverkas är omöjligt

Att arbeta som spaningsledare för prostitutionsgruppen innebär att Simon börjar sin arbetsdag när andra är på väg i säng. Och det som möter honom ute på stan är ett Stockholm som vanliga människor aldrig kommer i kontakt med. Varenda gatsten i city påminner honom om det som pågår när andra gått och lagt sig.

– Jag har en helt annan relation till stan än många andra har, så jag försöker undvika att vara där när jag är ledig. Om jag kan reser jag bort ett par dagar, säger han och fortsätter:

– Men att inte påverkas på ett personligt plan är omöjligt. För ett par år sedan höll jag på att gå in i väggen, nu har jag blivit bättre på att ta hand om mig själv. Jag planerar ett år i taget. Att jobba för länge med det jag gör, går inte. Det orkar ingen.

Hur förbereder du dig inför ett arbetspass?

– Jag går in i en bubbla och stänger ute den vanliga världen. Jag måste kunna skilja det sjuka från det sunda, annars går det inte. Vi som jobbar i prostitutionsgruppen håller dessutom noga koll på varandra och ser till att alla mår bra och är hela.

Drömmer du aldrig om att ha ett annat slags liv?

– Jo, det är klart att jag drömmer om ett liv med familj och vanliga arbetstider. Men det får komma senare. Så länge jag jobbar som jag gör går det inte.

Men på ett personligt plan - vad ger det dig att arbeta med det du gör?

– Många vill få det till att vi som gör det här är hjältar. Det stämmer inte, vi gör bara vårt jobb. I bland är det tungt och tröstlöst men när vi lyckats hjälpa en kvinna bort från gatan känns det väldigt bra. Då känner jag att vi har gjort ett bra jobb.

Hur går det till när ni griper en sexköpare?

– De flesta väljer att erkänna eftersom de inte vill riskera en rättegång och för att deras fruar inte ska få reda på vad de gjort gör många en tillfällig adressändring så att polisens brev hamnar i en postbox i stället.

Den yngsta sexköparen som Simon har gripit var bara 15 år och överlag har fenomenet med unga sexköpare blivit vanligare.

– Sedan två år tillbaka griper vi killar under 20 år varje vecka. Det borde vara en alarmklocka för samhället, för något har gått väldigt snett.

Varför tror du att svenska tonåringar köper sex?

– Alla vi tar har porr i sin mobil. Det måste finnas en koppling till det. Det verkar som om de här killarna vill förverkliga och regissera sin egen porrfilm genom ett sexköp.

Simon, som använder skrivandet som en ventil, för att få ordning på tankar och känslor, funderade länge på hur han skulle skriva sin bok. Om det över huvudtaget skulle gå.

– Till slut bestämde jag mig för att berätta precis som det är, utan förskönade omskrivningar. Jag hoppas att folk orkar vakna upp. För det här är en del av verkligheten i vårt land. Och vi måste bemöta och bekämpa den.