Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Hagamannen har gått i kloster

Uppdaterad 2015-05-13 | Publicerad 2015-05-12

Hagamannen Niklas Lindgren har gått i kloster.

Under sex dygn deltar han i ett ”kortretreat” på det omtalade fängelseklostret i Kumla, enligt uppgifter till Aftonbladet.

– Tiden i klostret är en byggsten för att lära känna sig själv, säger Margareta Säfwenberg, konsulent för den andliga vården inom kriminalvården.

Klostret innanför murarna på Sveriges största fängelse med den högsta säkerhetsklassningen är världsunikt. Aftonbladet har tidigare berättat om hur grovt kriminella och livstidsdömda där kan delta i ett 30 dagar långt program där de bland annat får tvätta varandras fötter, uppleva Jesu lidande, skriva brev om sina tankar som sedan eldas upp – till större delen av tiden under total tystnad.

Sedan tidigare är det känt att flera omtalade fångar har varit på klostret, bland andra John Ausonius, Jackie Arklöv och Niklas Lindgren.

Ska ha återvänt

Niklas Lindgren greps 2006 för en rad brutala överfall mot kvinnor i Umeå. Han kallas Hagamannen efter stadsdelen där brotten begicks. Lindgren dömdes till 14 års fängelse för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt.

Nu har Hagamannen återvänt till fängelseklostret. Enligt uppgifter till Aftonbladet deltar han i en sex dagar lång retreat.

– Vi pratar aldrig om enskilda personer, jag vill inte prata om vilka som är här eller inte, säger Boel-Marie Lennartsdotter, präst och retreatledare.

– Det är inte ovanligt att man kommer hit fler än en gång. Desto mer man kommer hit desto djupare kommer man in i sig själv. Man får syn på kärleken och kärleken gör under. I ett möte med en ängel kan man förändras på en sekund, men terapi kan ta flera år.

Lever i tystnad

Fångarna som deltar i kortretreatet lever under tystnad under större delen av tiden.

– Man får texter från bibeln eller andra texter som man ska förhålla sig till. Man får kontakt med sina egna känslor och minnen från det man varit med om. Det är ett lära känna sig-program. Det kan göra en tryggare så att man förstår sig själv och kan älska sig själv och andra, säger Boel-Marie Lennartsdotter.

Det finns inga bevis på att tiden i klostret har positiva effekter.

– Man kan ställa sig frågan i vilken mån man ska uppleva religiösa uppenbarelser inom en sekulär kriminalvård. Men så länge det sker på frivillig basis kan jag tänka mig att det bör få finnas, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.

”Väldigt positiva”

Lena Roxell vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet arbetar med en rapport som ska utvärdera verksamheten.

– Övergripande är de som deltar väldigt positiva till verksamheten. Det är intressant att se, säger hon.