Ny strid om könstillhörighetslag: SD kan lägga veto
Publicerad 2024-02-28
Regeringen och SD splittras av frågan om könstillhörighetslagen.
M och L har gått vidare med en ny lag som ska göra det lättare att byta juridiskt kön, men SD säger nu att partiet vägrar acceptera ändringar som påverkar statsbudgeten.
Därmed riskerar lagen nu att skjutas i sank.
Sverigedemokraterna vill stoppa Moderaternas och Liberalernas planer på en ny könstillhörighetslag.
Partiet kommer att stoppa de ändringar i statsbudgeten som kan krävas av att lagen ändras så att det bli lättare för personer att ändra sitt juridiska kön.
– Skatteverket har konstaterat att det kommer att kosta pengar att genomföra det här. Det betyder att det är en budgetsatsning och budgeten ska förhandlas inom Tidösamarbetet, säger Michael Rubbestad, vice gruppledare för Sverigedemokraterna i riksdagen.
– Min uppfattning är att det inte är något som vi kommer att stödja.
”Kommer att sätta ner foten”
Eftersom både KD och SD motsätter sig ändringar i könstillhörighetslagen valde M och L att gå fram med förslaget på egen hand.
Det gjordes genom riksdagens socialutskott. Planen är nu att riksdagen ska rösta igenom lagen i april.
Även om M och L får stöd av S och därmed kan skapa majoritet för ändringen, kan förslaget alltså stranda om lagen innebär nya kostnader för staten.
– Förhandlingar avgör men jag vet att vi kommer att sätta ner foten rätt så hårt om detta eftersom det är en viktig fråga för oss, säger Michael Rubbestad.
I korthet innebär ändringarna i lagen bland annat att det inte längre ska krävas medicinsk diagnos för att en person ska kunna ändra sitt juridiska kön.
Det betyder att frågan om könstillhörighet i folkbokföringen, alltså juridiskt kön, skiljs från kirurgiska ingrepp som en person kan komma att vilja göra.
Enligt förslaget krävs fortfarande ett besök hos läkare eller psykolog och godkännande från Socialstyrelsen, men åldersgränsen sänks från 18 år till 16 år – om vårdnadshavaren samtycker.
Om det går igenom.
S skakas av intern osämja
Inom S finns kritik mot förslaget från bland andra kvinnoförbundet.
Enligt en källa med insyn debatterade S-riksdagsgruppen frågan i flera timmar när partiet skulle ta ställning och det är än så länge inte säkert att samtliga ledamöter vill rösta för.
KD och SD har varit kritiska till att det saknas konsekvensanalyser av lagförslaget.
Partierna fruktar också att ett förenklat byte av juridiskt kön kan leda till att fler också går vidare och utför operationer och ingrepp som de senare kan ångra.
Framför allt när det handlar om yngre personer.
– Det mest oroväckande är att diagnosen ska avskaffas och att det bygger på självidentifikation. Många ungdomar söker sin identitet om man då skulle tillåta självidentifikation för en 16-åring så tror vi att många hoppar på tranståget och det är svårt att kliva av, säger SD:s Michael Rubbestad.
Krävde fler expertutlåtanden – röstades ner
I mitten av februari begärde SD och KD att flera myndigheter, vårdinstanser och intresseorganisationer skulle få uttala sig om lagförslaget i en remissrunda.
Bland annat för att försöka utröna om det finns någon risk för att lagändringen utnyttjas i brottsliga syften.
Men det röstades ner i utskottet.
Christian Carlsson är kristdemokraternas ordförande i socialutskottet.
– Om du byter kön så får du ett nytt könskodat personnummer. Byter du tillbaka sen, då får du ett tredje, säger han.
– Svenska Bankföreningen har ju varit emot detta tidigare därför att frågan om hur man ska kunna spåra personnummerbyten inte är löst. Har man haft någon kund i banken som man inte vill ha tillbaka för att den ägnat sig åt ekonomiskt fuffens så kan man inte spåra det och banken har inte möjlighet att reagera om kunden kommer tillbaka med ett nytt personnummer. Det är en sådan sak som borde vara löst innan lagen eventuellt klubbas.
Liberalernas gruppledare i riksdagen, Lina Nordquist, anser till skillnad från SD att ändringen går att genomföra utan att det påverkar statsbudgeten.
– Jag ser det inte som en jättestor sak för staten att göra den här ändringen, men det betyder väldigt mycket för en utsatt minoritet, säger Lina Nordquist.
Därmed ser hon inte framför sig någon förhandling och därmed inte heller att lagändringen stoppas den vägen av SD.
– Jag har inte uppfattat något sådant och jag har svårt att se att det skulle bli en budgetfråga.