Pappan om dotterns försvinnande: ”Vi famlar i mörkret”

Sophie Stigfur

Alla plagg utom underkläderna hittades i närheten av platsen där den försvunna 27-åriga kvinnan senast sågs.

En dryg vecka senare finns inget svar på var hon tagit vägen.

Nu berättar hennes pappa om sin oro – och alla frågetecken.

– Alla som känner henne vet att hon inte skulle försvinna så här. Det är inte hon.

Det plingar konstant i telefonerna kring bordet på pizzerian i Skogås centrum, södra Stockholm. På en laptop är en vän i färd med att klippa ihop en film där pappa Rasmus vädjar till allmänheten. En bunt lappar med dotterns ansikte på ligger utströdda över bordet.

Här, bland kebabtallrikar i köpcentrets sorl, har släktingar och vänner skapat ett högkvarter sedan dottern försvann kvällen den 21 april vid Drevviken.

– Det är nära platsen där hon senast sågs. Vi har många som hjälper oss, de hämtar lappar här och åker längs tunnelbanelinjerna och sätter upp dem, säger pappan till Aftonbladet.

Han är tärd, men går på högvarv. Vad annat kan han göra?

– Jag har liksom inget val. Det som gör att jag lyckas hålla ihop är hoppet om att hitta henne. Det är svårt att slappna av. Men jag vill inte heller slappna av.

Alla som känner hans dotter vet att hon inte skulle försvinna så här, säger han: ”Det är inte hon.”

Umgicks med nya vänner

Själv förstod han att något inte stod rätt till när han ringde dottern och någon annan svarade i telefonen. Det var kring lunchtid, onsdagen den 22 april. Rösten tillhörde en ny kompis som dottern lärt känna ett par dagar tidigare.

– Hon sa: ”jag är så orolig, jag vet inte var hon är”. Jag åkte dit direkt.

Dottern skulle sova över hos kvinnan i Skogås den 21 april. De båda hade på kort tid blivit nära vänner.

– Hon var så glad över det. De skulle elda och ha det mysigt nere vid vattnet. Hon hade lämnat sin väska med telefon, SL-kort och alltihop hemma hos henne innan de gick ut på kvällen. Det var de två och en annan ny vän. Men de två andra ville gå hem tidigare, och hon ska ha varit väldigt påstridig med att hon ville stanna. De gick till slut och lämnade henne klockan 23. Det är allt vi vet säkert.

Pappan ringde polisen och begav sig till skogen för att leta tillsammans med dotterns nya vän. Vänner och släktingar anslöt. Det var då de en av dem såg klädhögen.

Ungefär 100 meter bort från de runda klipporna, en bit upp i skogen från vattnet, hittas jacka, tröja, t-shirt, tajts och strumpor. Några meter därifrån: skorna. Allt utom underkläder.

helskärm

”Betedde sig annorlunda”

Polis har dykt i sjön i flera omgångar. Hundpatruller, drönare, sökorganisationerna Missing People och Fikk, vänner och bekanta har sökt igenom såväl skogen som vattnet. Men ännu har inte dottern, eller något ytterligare spår av henne, hittats.

– Tack och lov känner vi att vi nu kan börja utesluta sjön. Den kommer ju tillbaka i tankarna hela tiden, säger pappan och tystnar.

– Men var är hon då? Utan kläder? Det måste finnas någon som vet något. En människa kan inte bara försvinna. Det finns bostäder nära i vilken riktning man än går där nere. Jag vill att alla i området ska kolla i sina husgrunder och jordkällare, ställen på tomten som man kanske inte tittar i annars.

Vad är det du tänker kan ha hänt?

– Hon har aldrig försvunnit tidigare. Men hon betedde sig lite annorlunda helgen innan det här. Hon kanske har blivit rädd och krupit in för att få skydd någonstans. Vi famlar i mörkret här, vi har egentligen inget att gå på.

Pappan berättar att hans dotter har haft ett svårt år sedan hennes mamma gått bort. Men de båda har kämpat sig igenom mörkret tillsammans, säger han. Dottern beskrivs som en naturmänniska, familjekär och ofta glad.

– Det som händer nu är helt ofattbart. Jag vill bara hon ska veta att jag älskar henne och att hon är välkommen hem i vilket skick som helst.

Hoppet: Många uppger att de sett henne

De många tips som vällt in från människor som säger sig ha sett henne på olika platser runt om i Stockholm ger hopp, men skapar också frustration. Flera har skickat filmer och bilder på personer som liknar henne. Men tipsen är svåra att bekräfta.

Polisen utreder fallet som försvunnen person och misstänker inget brott. Pappan önskar att de skulle ändra rubriceringen. Bland annat finns det, bland de mängder av tips och spår som kommit in, uppgifter om andra personer som ska ha rört sig i skogen den kvällen, säger han.

– Skulle man utreda brott skulle man kunna spåra telefoner i området kanske, det känns som att det är där man kan få svar. Men vi har bra kontakt med polisen, de gör, ju precis som vi, allt för att få reda på vad som hänt.

Film kan vara hett spår

Polisen uppger att de söker brett och intensivt efter den 27-åriga kvinnan. Ärendet är högprioriterat: man letar, pratar med anhöriga, gallrar tips och begär in övervakningsfilmer. Hittills finns inget som tyder på att något brott har begåtts.

Bland alla som hört av sig betraktar polisen en film som särskilt intressant.

– Vi har fått ett hett tips, två personer som har filmat en tjej som liknar henne. Men hittills har det inte lett närmare till att vi kunnat lokalisera henne, säger Mats Eriksson, Stockholmspolisen.

”Obehagligt”

Den här eftermiddagen är polisen inte vid Drevviken. Det är däremot Hasse Eriksson, som bor i ett hus intill.

– Jag är ute och ror här varje dag för att se om jag hittar något. Det är obehagligt att man inte vet vad som hänt.

En bit längre bort vid vattenbrynet, står en grupp anhöriga. Stilla.

De har kommit hit varje dag sedan den 27-åriga kvinnan försvann.

För att leta? Kanske, säger en av dem.

– Man dras hit. Jag vet inte varför. Antingen är det för att det är det sista vi vet som är knutet till henne. Eller så är det för att hon finns kvar här någonstans.