FRA-lagen prövas i Europadomstolen

helskärm

På onsdag ska den svenska FRA-lagen prövas i Europadomstolens högsta instans – elva år efter att lagen först anmäldes av Centrum för rättvisa.

– Det är mycket väntan när det gäller Europadomstolen, säger Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman.

I Europadomstolens så kallade grand chamber sitter 17 domare, som endast avgör ett fåtal fall per år. Onsdagens muntliga förhandling blir det första tillfället som de ska ta ställning till vilka krav och garantier som ska råda vid hemlig avlyssning.

– Vi hoppas nu på tydliga besked. Det finns ett stort allmänintresse i tydlighet kring vilka principer som ska styra integritetskänslig övervakning, säger Fredrik Bergman.

FRA-lagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att avlyssna datatrafik som passerar Sveriges gränser i underrättelsesyfte.

Anmäldes 2008

Centrum för rättvisa anmälde lagen till Europadomstolen redan 2008. En första dom i målet kom först förra sommaren, då en domarpanel slog fast att lagen var godtagbar, trots vissa brister.

Efter att Centrum för rättvisa begärt att lagen prövas i högsta instans godkändes begäran i februari i år.

– En väldigt viktig brist i FRA-lagen är att Europadomstolen sagt att det måste finnas möjlighet för enskilda att kontrollera om de fått sin kommunikation olagligt avlyssnad. Där brister det svenska systemet, det finns i praktiken ingen möjlighet till det i dag, säger Fredrik Bergman.

Kan dröja ett år

Den andra stora bristen, enligt Bergman, gäller utbytet av underrättelse mellan stater.

– Det svenska regelverket innehåller i dag inga spärrar för att data som FRA samlar in inte fritt delas med andra stater, utan hänsyn till den enskildes intresse. Det anser vi är oförenligt med Europakonventionens krav.

Det kan dröja upp till ett år innan domstolen meddelar sin dom.