LO:s och Svenskt Näringslivs gemensamma krav
Uppdaterad 2015-12-17 | Publicerad 2015-06-30
LO och Svenskt Näringsliv gräver tillfälligt ned stridsyxorna och gör gemensam sak i sina krav på Stefan Löfven.
Om inte snabba förändringar genomförs kring yrkesutbildningarna menar man att det blir än svårare att nå jobbmålet till 2020.
– Regeringen har problem på det här området, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Statsminister Stefan Löfvens mål om lägst arbetslöshet i EU till år 2020 är vida omdebatterat och har dömts ut av flera experter och instanser. Nu väljer LO och Svenskt Näringsliv, till vardags motparter på arbetsmarknaden, att ställa gemensamma krav på regeringen och som man menar skulle hjälpa till att pressa ned arbetslösheten.
Parterna har för stunden grävt ned stridsyxan och i dag lämnade LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne över en rapport till Aida Hadzialic (S), minister för gymnasie- och kunskapslyftsfrågor. I den gemensamma texten föreslås flera utbildningsreformer man menar krävs för att yrkesutbildningen och matchningen på den svenska arbetsmarknaden ska fungera bättre.
Enligt Carola Lemne är det i dag alldeles för svårt att ställa om mitt i arbetslivet i Sverige.
– I dag måste man i princip bli arbetslös för att komma åt att omskola sig till en ny yrkesutbildning. Medan man när som helst, om man är behörig, kan ta sig in på universitetet. Det är väldigt olyckligt, för det är många som vill byta jobb men inte till priset till att bli arbetslös. Här ser vi en stor möjlighet till förbättring, säger hon.
Ser stora möjligheter
Enligt Thorwaldsson på LO finns det en ”jättepotential” för Sverige om man lyckas sluta gapet mellan arbetsgivares behov av ny arbetskraft och de arbetslösa som inte matchar de behov arbetsgivarna har.
– Kan vi få till det här handlar det om enorma besparingar för Sverige. Då skulle folk gå från att vara beroende av a-kassa till att betala skatt. Den växlingen är gigantisk. Men då behöver vi hjälp för att komma dit, kan vi göra det gemensamt mellan parterna och att staten går in tror vi att det kan bli en väldigt bra satsning för Sverige.
Rapporten baserar sig på samtal som inleddes strax efter valet i höstas. På ett möte med LO:s ledning bestämde man sig för att ta kontakt med Svenskt Näringsliv i stället för att omgående ställa krav på den S-ledda regeringen
– Både beroende på det parlamentariska läget och rent principiellt tyckte vi att det var bättre att starta samtal med Svenskt Näringsliv om hur vi ska göra svensk arbetsmarknad bättre i framtiden. Jag tror vi vann en del respekt i att vi inte gick regeringen. Jag tror vi hittat ett bra samtalsklimat för att göra rätt konkreta överenskommelser mellan parterna.
Enligt Carola Lemne är relationen mellan parterna, som historiskt ibland mycket frostig, i dag konstruktiv.
– Vi har många gemensamma intressen. Vi sa att vi skulle börja med sådant där vi faktiskt kan komma fram ihop. Sedan finns det massa frågor där vi tycker olika, säger hon.
I rapporten förslås bland annat att branscherna ska ha större inflytande för att stärka anställningsbarheten hos de som studerar, förbättrade valideringssystem och att man vill expandera Yrkeshögskolan.
”Lättare för regeringen”
Enligt Thorwaldsson är yrkesutbildningen och matchningen något som regeringen har problem med. Att kraven nu ställts gemensamt från parterna tror han kan göra det lättare för regeringen, som behöver stöd av andra parter i riksdagen för att driva igenom frågan.
– Med diskussioner och samtal mellan parterna kan vi ge regeringen bra underlag för att enklare kunna ta fram saker som går igenom Sveriges riksdag. Det hoppas vi på, säger han.
Aida Hadzialic tyckte i dag att det som står i rapporten ”låter väldigt bra”.
– Det är roligt att parterna har den här samsynen både sinemellan men också med oss i regeringen. Kunskapslyftet, som jag är ansvarig för som statsråd, handlar om kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden för att på längre sikt göra så att ekonomisk omställningsförmåga stärks. Då måste vi höja kunskapsnivån hos arbetskraften så att de kan ta jobben som då finns därute, säger
Hon menar att stora delar av parternas förslag kan bli politik ”omgående”.
– Vi är väldigt överens om det mesta. Sedan kanske vi behöver titta på några av delarna extra. Vi är överens om att vi behöver investera i utbildning, vi är överens om att vi måste förbättra matchningen och jag tror också att parternas samsyn kan speglas i en samsyn i riksdagen framöver. Det hoppas jag.
Både facket och näringslivet har länge efterfrågat en yrkesutbildning där antalet platser inte är så beroende av konjunkturen.
– Yrkesutbildningar är något vi måste hålla på med hela tiden och behovet av att kunna ställa om för företag och individer kommer bara öka.
Både Thorwaldsson och Lemne lyfte också fram att det råder stor brist på yrkesutbildad personal i många branscher.
Aida Hadzialic menar att frågan om yrkesutbildning och matchning är helt cental för att Stefan Lövens jobbmål ska kunna nås.
– Det är ett av tre ben för att komma dit. Ett är investeringar, det andra är en aktiv näringspolitik och det tredje är att fixa matchningen och ge människor de kvalifikationer som behövs för att de ska kunna ta jobben. Lyckas vi med det kommer vi komma en bra bit på vägen.