För svaga mål gör världen 2,4 grader varmare

Världens länder måste höja sina klimatambitioner för att Parisavtalets mål ska kunna nås. Just nu pekar uppvärmningen mot 2,4 grader, visar en ny sammanställning.

Samtidigt som nästan 200 länder förhandlar för fullt på FN:s klimatmöte i Glasgow presenterar Climate Action Tracker (CAT) sin årliga rapport i ett presskonfererensrum på det gigantiska området.

– Det är bra att politiker hävdar att de har nettonollutsläppsmål, men om de inte har några planer för hur de ska komma dit, och deras 2030-mål är så låga som många av dem är, då är det faktiskt bara läpparnas bekännelse och ingen riktig klimathandling, säger Bill Hare, chef för Climate Analytics, en av organisationerna bakom sammanställningen.

– Glasgow har ett allvarligt trovärdighetsproblem.

Göra mer

Sammanställningen visar att den globala uppvärmningen går mot 2,4 grader mot slutet av seklet. Parisavtalets mål är att hålla temperaturökningen väl under 2 grader och helst under 1,5 grad.

– Alla länder måste allvarligt fundera på vad de kan göra mer, säger professor Niklas Höhne på pressträffen.

Samtidigt har FN:s miljöprogram UNEP gjort en separat utvärdering av ländernas nya klimatlöften – inklusive Indiens besked i förra veckan att landet ska bli koldioxidneutralt år 2070. Slutsatsen är att de nya åtaganden som har presenterats kommer att ha en minimal påverkan på temperaturen det här seklet och att världen är på väg mot en uppvärmning på 2,7 grader.

– Det visar att vi gör alldeles för lite. Det är särskilt viktigt att skärpa målen till 2030, de är inte tillräckligt skarpa, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT:s utsända på klimatmötet.

– Och så måste länder gå från mål och policy till handling. Även i Sverige ligger vi långt från att nå våra egna klimatmål. Det måste bli på riktigt.

Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik på Linköpings universitet, håller med om att länderna måste göra mycket mer för att nå målen. Men han tror inte att de uppdaterade rapporterna får så stor betydelse på de pågående förhandlingarna.

– Det är ju inga nyheter. Det är saker vi kände till redan innan, säger han.

F-ordet

Inne i förhandlingsrummen börjar förhandlingarna mer och mer konkretisas inför fredagens dead-line. Tekniska diskussioner övergår allt mer i politiska.

– Vi gör framsteg på COP26, men vi har ett berg att bestiga under de närmaste dagarna, säger mötets ordförande, britten Alok Sharma.

Även Mathias Fridahl, som deltar som observatör i förhandlingarna, tycker att det ser rätt positivt ut, så här långt. Samtidigt återstår svåra frågor och det finns länder som pekas ut som bromsklossar.

Han nämner hur oljeländerna Saudiarabien och Irak motarbetar alla referenser till fossila bränslen i texterna. De vägrar att ens nämna ordet och vill inte peka ut en viss energikälla

– Det är ett big no-no från de här länderna. Och alla länder har i praktiken veto-rätt i processen, så är det några länder som inte vill nämna monstret vid namn, så är det svårt att kringgå, säger Mathias Fridahl.

Många utspel

Under klimatmötets första vecka har länder undertecknat en rad olika initiativ, till exempel för att minska avskogning, minska metangasutsläpp och en grupp länder vill även fasa ut kol. Men deklarationerna stöds inte av alla länder och är heller inte bindande.

Men Karin Lexén tycker ändå att det är hoppingivande att en del länder skriver under den typen av frivilliga överenskommelser och skärper sina åtaganden.

– Det kommer inte vara så att alla klimatplaner plötsligt kommer att vara i linje med Parisavtalet vid mötets slut på fredag. Men jag hoppas på en stark beslutstext som innebär att länder måste skärpa sina klimatmål ytterligare, säger hon.