Stoltenberg: ”Jag förstår otåligheten”

Emelie Svensson

WASHINGTON DC. ”I slutet av februari, plus ett par dagar.”

Så lyder prognosen för ett svenskt Natointräde – om Ungern håller sitt löfte.

Men inget är hundraprocentigt, säger Natochefen Jens Stoltenberg till Aftonbladet.

– Jag förstår otåligheten i Sverige, och jag är också otålig.

När, när, när?

Han har hört frågan om och om igen sedan Sverige ansökte om Nato-medlemskap för 1,5 år sedan.

Nu närmar det sig.

Ingen är nog mer lättad än försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg när processen väl har rotts iland.

När vi ses har Stoltenberg just avslutat en maratondag med möten som avlöst varandra i Washington DC. Han tar hissen till sitt hotellrum, knäpper av kavajen, och slår sig ner vid ett runt bord med dignande fruktfat.

Det har varit en lång, snårig väg, konstaterar han, men i förra veckan godkände Turkiet Sveriges Natoansökan.
Då återstår bara ett land: Ungern.

– Jag hade förväntat mig att Ungern skulle ha fått detta på plats före Turkiet. Det skedde inte – och därför ringde jag premiärminister Orbán, säger Stoltenberg.

Ungern hade svurit att inte vara sist av alla Natoländer som godkände Sverige. Ändå blev det så.

I förra veckan skickade Orbán en inbjudan till Kristersson om att ”förhandla” i Budapest. Många kliade sig i huvudet.
Vad var det för förhandlingar han syftade på? Kunde Sverige blockeras tills Ungern fick loss sina frysta EU-pengar?

Men enligt Stoltenberg fanns som helst inga motkrav från Orbán när de talades på telefon.

I stället meddelade den ungerske premiärministern att han skulle uppmana nationalförsamlingen att rösta för Sveriges anslutning ”så fort som möjligt”.

Ungerska parlamentet öppnar efter vinteruppehållet 26 februari. Och Sverige avhandlas genast.

– Enligt Orbán tar det ett par dagar. Så: I slutet av februari, plus några dagar. Då är vi inne i mars. Eftersom han har sagt det, så tror jag det sker, säger Stoltenberg.

Stoltenberg låter säker, men han vägrar säga med hur många procents säkerhet som han tror att Sverige är en del av försvarsalliansen inom ett par veckor.

– Nej, vi lever tyvärr i en värld där det inte finns hundraprocentiga garantier för någonting innan saker faktiskt sker, säger han och ler.

– Jag förstår otåligheten i Sverige – och jag är otålig själv.

Inte orolig över Trumps utspel

Jens Stoltenberg befinner sig på en nära veckolång charmoffensiv i USA.

Han träffar partitoppar i kongressen och regeringen för att övertyga dem om vikten av att skicka fortsatta ekonomiska och militära stödpaket till Ukraina, i en tid då Republikaner blivit allt mer skeptiska till att ösa fler miljarder i vad de anser är ”Europas problem”.
En man hägrar över Stoltenbergs resa. En som han är väl bekant med: Donald Trump.

Trump – som är expresident, och sannolikt presidentkandidat igen – har pressat republikanska ledningen om att inte sluta ett avtal med Demokraterna om gränsskydd och stöd till Ukraina.

Häromveckan rapporterade dessutom tidningen Politico att Trump ska ha sagt att USA inte kommer till Europas undsättning vid en potentiell militärattack om han är president. Vilket som ses som en grundbult i militäralliansen, ”en attack mot en, är en attack mot alla”.

Trump ska också ha sagt att ”Nato är dött”, och har hotat åtskilliga gånger med att lämna alliansen under sin mandatperiod.

Det är uttalanden som oroar i Bryssel, när USA:s presidentval 2024 närmar sig.
Men inte Stoltenberg.

– Jag känner mig trygg med att USA, oavsett vem som blir president i höst, kommer att fortsätta att vara en stark och lojal Natomedlem, säger han.

Stoltenberg, som varit generalsekreterare för Nato sedan 2014, blev känd som ”Trump-viskaren” under de turbulenta Trumpåren.

I Nato-kretsar ansågs den lugne norrmannen kunna fånga Trumps uppmärksamhet mer än någon annan, och agerade kylklamp på amerikanens eldiga temperament.

De hamnade otaliga gånger i hätska diskussioner, framförallt när att Trump kritiserade Nato-allierade i Europa för att inte lägga tillräckligt av budgeten på sitt försvar.

– Jag har jobbat med Trump i fyra år, säger Stoltenberg. Han har en annan stil än många andra ledare – men vi ska komma ihåg att Nato också blev starkare under Trump. Fler amerikanska soldater skickades till Europa under hans tid.

Visst, det skulle säkert bli många rundor med krävande diskussioner igen, säger Stoltenberg om Trumps möjliga comeback. Republikanen kommer säkert med uttalanden som får allierade att undra, både före och efter valet.

– Men i Europa måste vi också passa oss för att inte skapa självuppfyllande profetior, som att ställa in sig på att man tror att det kommer en ny president, och att gör saker som underminerar Nato, varnar han.

Slutar som Natochef

Dessutom har det blivit svårare för en amerikansk president att tvärt lämna Nato. I december antog USA:s kongress en lag som säger att en president inte kan dra landet ut ur Nato på eget bevåg – först krävs ett kongressgodkännande. En åtgärd som tillkommit på grund av Trumps hot.

Jens Stoltenberg har styrt Nato i snart tio år. I en av de mest prövande tiderna för alliansen, med en rysk invasion och global instabilitet som skakat Atlantpakten.

Men i oktober 2024 avslutar han chefsuppdraget, och lämnar över stafettpinnen till någon annan. Sverige som nya medlemmar är ”den sista biten som saknas”.

Vem hans efterträdare blir är inte helt klart ännu.

Men om Trump blir president igen, då har Stoltenberg ett råd till sin efterföljare – något han tänkte på när han såg tv-serien ”the Crown”.

Framför allt ett avsnitt om Suezkrisen 1956, som orsakade politiska omvälvningar. Amerikanska presidenten Eisenhower var rasande på på britterna och fransmännen för deras ingripande i krisen. Stoltenberg sa att hans lärdomar från tv-serien var: allierade hade gått igenom tuffa tider förr. Från Suezkrisen, till Irak-kriget.

Så till efterträdaren säger han:

– Lärdomen är att trots alla oenigheter som vi har sett historiskt i Nato – och som säkert kommer igen – så har vi alltid enats runt huvudbudskapet: att skydda varandra.