Ny studie: hen-toaletten provocerar
Publicerad 2020-03-08
Hen-toaletten på Ångströmslaboratoriet blev en lokal och global snackis. Nu har de starka reaktionerna kring den normbrytande toaletten analyserats i en ny studie. Bland annat konstaterar forskarna att det uppfattas som mycket provocerande att utmana de två dominerande könskategorierna.
– Vi är fascinerade över att det är så stötande, säger Annika Skoglund.
2016 utmanades toalettnormerna på Uppsala Universitet när universitetets första hen-toalett invigdes. Den kallades för nästa generations toalett och utrustades med rakhyvlar, hårgelé, tamponger, deodorant och helkroppsspegel. Toaletten väckte häftiga reaktioner på sociala medier. När tidningen UNT gjorde en omröstning om hen-toaletten svarade över 90 procent, av ungefär 2000 röstande, att de tyckte att det var ett dåligt initiativ. Fyra år senare har stormen bedarrat – toaletten lever och frodas – och uppges vara populär och välbesökt.
Många stötta när man tvåkönsnormen ifrågasätts
Nu har även reaktionerna på inrättandet av den omtalade toaletten analyserats och presenteras i en vetenskaplig artikel som nyligen publicerades i tidsskriften Human Relations.
Annika Skoglund, universitetslektor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, är initiativtagare till såväl toaletten som den nya studien.
– Det blir polariserat bland de reaktionerna som faktiskt yttras i den här frågan. Det man måste komma ihåg är att den absoluta majoriteten, de som inte bryr sig så mycket, är tysta. Men vi var väldigt fascinerade över att det kunde uppfattas som så stötande, att ifrågasätta tvåkönsnormen och vi ville undersöka den vanan hos människor, att kategorisera och också varför det är en så viktig del i människors vanor och uppfattning om världen.
Det var genom olika "crawling-tekniker" som människors reaktioner samlades in på sociala medier och även genom etnografiska metoder, för att insamla den återkoppling som förmedlades genom mejl och samtal. Generellt var trenden sådan att ju närmare en person befann sig Uppsala Universitet och Ångströmslaboratoriet – desto mer positiva var reaktionerna. Människor som befann sig längre bort geografiskt tenderade att reagera förargat och uttrycka det genom mer råbarkade ordalag.
Ringde och frågade om kroppsvätskor
Annika Skoglund ansattes mycket personligen när hen-toaletten blev en nyhet.
– Många var oerhört måna om att få kategorisera mig, det var oerhört viktigt för andra. Det uppkom väldigt många frågor om min egen genusidentitet, det var tydligen viktigt att veta.
Vad förvånade dig mest?
— Jag fick ett telefonsamtal från en äldre herre som var vänligt inställd och oerhört nyfiken på toalettinterventionen. Han hade stött på ordet "kvinnors kroppsvätskor" när jag talade om toaletten och undrade vad det var. Han sa: "Jag har ju googlat och googlat, men vad det är för något?" Då fick jag förklara att det kan handla om alla möjliga kroppsvätskor – men exempelvis mens som kvinnor har en gång i månaden. Han var väldigt förundrad över detta och hade aldrig tänkt på att kvinnor gör andra saker eller kan ha andra behov på en toalett. Det är ju inte förrän man gör sånt här som man förstår var kunskapsläget kan ligga.
Nytt med artikeln i Human Relations är också att den introducerar en engelsk version av ordet hen.
— Engelskspråkiga måste alltid säga "his" "her" eller "their". Vi gjorde samma sak med "hir" som med "hen" Man kan inte veta hur någon identifierar sig genom att titta på namn eller kropp. Då behövs det ett ord för att inte tillskriva någon en identitet som den inte har själv. Det har inte gått att göra på engelska hittills, men nu går ju det med "hir."