Stor ökning av vårdnadstvister på tio år

Antalet vårdnadstvister i domstol har ökat stort de senaste tio åren.

Inte sällan drabbas barnen i de långdragna juridiska processerna när de hamnar mitt emellan föräldrars olika viljor – ett perspektiv som alltför ofta hamnar i skymundan, anser en expert.

Under 2018 avgjordes 7 338 vårdnadsmål i domstol i Sverige. Det är en fördubbling från 2008 då 3 663 ärenden avgjordes, enligt siffror från Domstolsverket.

I siffrorna ingår både vårdnadstvister mellan föräldrar och mål om överflyttning av vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare, där den ena parten är socialnämnden.

Siffror från den statliga utredningen "Se barnet!" där de olika typerna av vårdnadsmål är uppdelade visar att antal vårdnadstvister mellan föräldrar ökade med 40-50 procent mellan 2006 och 2015.

Enligt Linda Ljunggren Syding, familjerättsjurist på Familjens Jurist, har dessa vårdnadsmål fortsatt att öka sedan dess.

– De har uppenbart fortsatt att öka, säger hon.

Linda Ljunggren Syding tror framför allt att föräldrar hamnar i domstol eftersom de kan.

– Vårdnadsutredningen föreslog att det skulle bli obligatoriskt att genomgå informationssamtal om hur en tvist fungerar – och där det ges möjlighet att lyfta barnperspektivet. Men det är helt frivilligt i dag.

Utredningen "Se barnet!" överlämnades till regeringen 2017 och har enligt Ljunggren Syding stort stöd, både partipolitiskt och från remissinstanser. Ännu har dock inga av förslagen realiserats.

– Om man bara skulle implementera de förslagen tror jag att vi skulle se en väsentlig skillnad ganska snabbt.

Konfliktkrav

Hon ser flera bekymmer med den rådande lagstiftningen. Det finns exempelvis en formulering i föräldrabalken som innebär att föräldrarna måste visa djupgående samarbetssvårigheter för att den ena ska tilldelas ensam vårdnad, vilket hon tror driver konflikter.

Inte heller går det att döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.

– Där har man helt tappat barnperspektivet, det kan absolut vara i barnets intresse att föräldrarna har fortsatt gemensam vårdnad, säger Linda Ljunggren Syding.

Det ökade antalet separationer tros vara en annan faktor bakom ökningen.

Barnkonventionen lag

Vid årsskiftet 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Linda Ljunggren Syding tror inte att det i sig kommer innebära ett bättre skydd för barnen i vårdnadstvister, men hoppas att det kan bidra till att lyfta perspektivet och få fart på lagstiftaren att ta till de åtgärder som hon anser är nödvändiga.

– Barnkonventionen är lite av ett slag i luften, det innebär inga konkreta förändringar. Man måste komplettera med nya lagar.

För det är just barnen som ofta drabbas hårdast i vårdnadstvisterna, framhåller hon.

– Självklart finns det vårdnadstvister som är absolut nödvändiga för att skydda barnen, om det finns en problematik med exempelvis missbruk eller våld. Men när det inte gäller sådant är det ganska problematiskt för barnen.

Barnen drabbas

Barnens lojalitet till föräldrarna prövas ofta hårt, och de får sällan själva komma till tals i vårdnadsutredningar. Om en förälder motsätter sig det så får inte socialsekreteraren prata med barnet, en ändring av det föreslogs också i utredningen.

– Det finns forskning som visar att de här barnen senare i livet får väldigt mycket större problem med psykisk ohälsa, de drabbas ofta av depression och har svårare i skolan.

Hon efterfrågar, förutom lagändringar, ett större ansvarstagande från juridiska ombud i konflikterna.

– Vi jurister behöver fundera på om vi arbetar proaktivt och tillräckligt förebyggande. Det är vi som ofta tar det första steget med en stämningsansökan, men jag vet att det finns väldigt mycket mer vi kan göra innan man hamnar där.

Rättad: I en tidigare version var det otydligt vad siffrorna för antalet vårdnadsmål omfattade. I siffrorna ingår vårdnadstvister mellan vårdnadshavare och mål där socialnämnden är ena parten.