Nordiska jakten på nya arter utökas

Tusentals nya arter i Sverige och Norge har upptäckts tack vare ett tioårigt samarbete om den biologiska mångfalden och nu ansluter även Finland till projektet

– Det finns väldigt viktiga synergieffekter av att just de här tre länderna arbetar tillsammans, säger klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP).

Sedan 2009 pågår det svensk-norska projektet för att utforska ländernas djur- och växtarter. I samband med Nordiska rådets session i Stockholm utökas det samarbetet till att i framtiden även innefatta Finland.

Under onsdagen undertecknar de tre ländernas miljöministrar det nya avtalet.

– Norge, Sverige och Finland har väldigt många arter som vi rimligtvis delar och det finns goda effektiviseringsmöjligheter om man jobbar tillsammans, säger Isabella Lövin (MP).

Miljö- och klimatministern är nöjd över den nya överenskommelsen och menar att det är ett viktigt steg mot att kunna kartlägga ännu fler arter.

– Vi har inte tid att dubbelarbeta eller trippelarbeta kring arter som har sin utbredning över hela den skandinaviska halvön. När planetens arter dör 10 000 gånger snabbare än naturligt måste vi arbeta mycket mer effektivt för att upptäcka och dokumentera nya arter, säger Lövin.

"Ett nav"

Runt 80 procent av världens alla djur- och växtarter är fortfarande okända. Tiden det tar för att hitta alla uppskattas vara 1 000 år. Samtidigt beräknas en miljon av planetens arter försvinna inom de närmsta decennierna.

– Det innebär att 800 000 arter kan försvinna innan vi ens vetat om att de har existerat, säger Lena Sundin Rådström, chef för Artdatabanken.

I Sverige sköts den praktiska delen av det landsöverskridande samarbetet via Artdatabanken, som är kopplad till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Verksamheten grundades för snart 30 år sedan och arbetar med att ta fram, analysera och tillgängliggöra information om landets arter till regeringen, myndigheter, länsstyrelser, kommuner, forskare och ideella föreningar.

– Vi är som ett nav. Ett kunskapscentrum för arter- och naturtyper, säger Lena Sundin Rådström.

Via SLU finansierar regeringen Artdatabanken med 70 miljoner kronor om året – en summa som inte påverkas av den nya överenskommelsen.

"Framgångsrikt exempel"

De senaste tio åren har 3 000 nya arter i Sverige respektive Norge upptäckts, varav 2 000 av dessa tidigare varit okända för resten av världen.

– Det är ett framgångsrikt exempel på hur man kan samarbeta mellan två länder och använda varandras expertis. Tack vare det föreslog vi att Finland ska gå med, säger Isabella Lövin.

Enligt Lena Sundin Rådström vet man i dag betydligt mer om de nordiska arterna än för tio år sedan. Samtidigt återstår mycket jobb.

– Det är inte så att vi är arbetslösa, vi kommer jobba med det här i många år framöver.

Hon utesluter inte att andra länder kan komma att inkluderas i framtiden.

– Vi välkomnar samarbeten och hoppas att fler länder ska ansluta sig.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en missvisande siffra i ingressen.