Säpo slutade utreda Akilov tre månader före dådet

Joakim Magnå

Rakhmat Akilov var på Säkerhetspolisens radar.

Men utredningen avslutades knappt tre månader före terrordådet på Drottninggatan.

Nu föreslår Justitiedepartementet i en färsk rapport flera åtgärder i kampen mot terrorn.

”Om en skyndsam utvisning kan göras av en potentiell terrorist är detta givetvis ett sätt att eliminera hotet.”

Justitiedepartementet har granskat Säpos hantering av Rakhmat Akilov, som i tisdags åtalades för lastbilsattacken i Stockholm den 7 april 2017. Aftonbladet har tagit del av rapporten.

Säpos utredning av Akilov inleddes den 31 augusti 2016 efter att intressanta underrättelser kommit in.

Det så kallade inhämtningsuppdraget avslutades den 19 januari 2017 – ungefär samtidigt som Akilov enligt terroråtalet på allvar började planera attacken på Drottninggatan.

Justitiedepartementets utredare Runar Viksten är i sin rapport, som beställts av Regeringskansliet, överlag positiv till Säpos arbete. Han slår fast att ”Säkerhetspolisen har en väl fungerande organisation” och att inget tyder på att medarbetarna ”brustit”.

Information från chattar

Enligt Viksten var det rimligt att Säpo utifrån sitt dåvarande underlag avslutade utredningen om Akilov i januari. Han menar att de insamlade underrättelserna kan ”jämföras med hundratalet liknande uppgifter som hanteras som uppslag hos Säkerhetspolisen”.

”Informationen som kommit in till Säkerhetspolisen har byggt på chattar på sociala medier som rört tänkbara möjligheter för terroristdåd och inte om några konkreta planer”, skriver han.

”Man måste även hålla i minnet att det inte är ovanligt att personer på sociala medier och chattar med koppling till våldsbejakande islamism i statushöjande syfte torgför högflygande tankar och planer på attentat”, fortsätter han.

Något av det mest konkreta Säpo fick in på Rakhmat Akilov var en profilbild på sociala medier som gjorde att han kunde identifieras.

I förundersökningsprotokollet om terrorattentatet framgår att en radikaliserad Rakhmat Akilov hade påbörjat sina förberedelser den 16 januari 2017. Det visar chattkonversationer med IS-kopplade extremister i utlandet.

Preventiva tvångsmedel

Men den exakta planen tog form först kort innan den 7 april.

”De underrättelser som funnits har, enligt min bedömning, inte haft sådan konkretion att förutsättningar funnits för att utnyttja t.ex. preventiva tvångsmedel”, skriver Runar Viksten.

”... varken preventiva tvångsmedel eller inhämtning via exempelvis signalspaning skulle ha gett någon agerbar information under 2016.”

Säpo anses därmed ha gjort vad man kunnat för att få fram information om Akilov.

”Slutsatsen av min genomgång av Säkerhetspolisens åtgärder med anledning av den information som kommit in om Akilov är att Säkerhetspolisen gjort vad som varit möjligt.”

De svenska reglerna om sekretess och registeråtkomst har inte heller begränsat Säpos arbete, enligt rapporten.

”Ett sätt att eliminera hotet”

Samtidigt påpekar utredaren att det finns förbättringspotential på en rad punkter när det gäller det förebyggande arbetet mot terrorism.

Runar Viksten tycker att Säpos informationsutbyte med Migrationsverket bör underlättas och förklarar att det kan finnas en ökad hotbild vid utvisningsbeslut.

”Om en skyndsam utvisning kan göras av en potentiell terrorist är detta givetvis ett sätt att eliminera hotet.”

Säpo bör även få tillgång till framtida teknik för identifiering, bland annat biometrisk data, och ges större möjligheter att avlyssna kommunikation på internet.

Utredaren vill också se en skärpt reglering av kontantkort för mobiltelefoni. Exempelvis registrering för att försvåra användningen vid brott.

Det här är Rakhmat Akilov