Så formas svenska traditioner

helskärm

I Sverige har vi varit pigga på att influeras av utländska högtider – på senare år särskilt amerikanska. Men thanksgiving har inte fått fäste.

Varför har vi de högtider vi har – och vilka dyker upp i framtiden?

Troligtvis har inte en enda av de traditioner som vi firar i dag sitt ursprung i Sverige, säger Jonas Engman som forskar kring våra ritualer vid Nordiska Museet.

– Eller jo förresten, fredagsmyset är inte importerat, det är ursvenskt, säger han.

Men i de flesta andra fall är det i stället århundraden av världshändelser, krig, filmer, sociala medier och framförallt flöden av migration – som format nutidens traditioner.

Halloween passar bra

Sättet som vi firar jul på är till exempel en blandning av olika kristna, tyska och kommersiella traditioner, för att nämna några. Valborg är en gammal helgonhögtid från den katolska tiden. Halloween, som irländska emigranter hade med sig till USA, fick fäste i Sverige genom amerikansk film, litteratur och sociala medier.

TT: Men varför anammar vi vissa högtider och andra inte? Varför firar vi exempelvis inte mexikanska "de dödas dag" i stället för halloween?

– Det har att göra med att den latinamerikanska och katolska världen inte är i fokus för oss. Vi influeras främst av anglosaxiska länder. Hade Spanien varit som USA, hade vi troligtvis firat de dödas dag i stället.

Men det handlar också om kulturella skillnader och likheter.

– Halloween stämmer bra in i vårt sätt att funderar kring och ta hand om våra döda i vår kultur.

Den amerikanske högtiden thanksgiving, som i år firas den 22 november, har däremot inte slagit igenom i Sverige. Enligt Engman kan det bero på att det snarare är undantag än regel att utländska högtider får fäste i Sverige.

– Det är inte så att vi automatiskt kopierar saker bara för att de råkar finnas i USA.

Köp, köp, köp

Före andra världskriget var det Tyskland som lämnade störst avtryck på våra traditioner. När svenska soldater begav sig hem efter stormaktskriget i Tyskland på 1600-talet, hade de med sig många nya högtider och seder tillbaka.

I flera fall har även handeln haft ett finger med i spelet om att forma våra traditioner, genom att märka ut dagar som black friday, fars dag och singles day.

– Det stora genombrottet för konsumtionshögtider var på 30-, 40- och framför allt 50-talet då bland andra fars- och mors dag dök upp.

Mellanöstern

I framtiden kan vi även komma att influeras av fler muslimska högtider med anledning av den senaste tidens migrationsflöden. Ramadan ger exempelvis redan avtryck i vårt samhälle, det persiska nyåret Nouruz likaså, säger Engman.

– Men det är absolut inte så enkelt att bara för att det kommer människor från ett håll så förändras allting, vi har ju haft många invandrare från Finland och vi ser inte så stora spår av finska traditioner i Sverige.

Han tror däremot att de som immigrerat till Sverige kommer att adoptera och förhålla sig till de högtider som finns här.

– Och göra om dem till sina. Det är så traditioner växer fram, man influeras och gör om till sitt.