En av två föräldrar ovetande

Mary Mårtensson

Hälften av föräldrarna till barn under 20 år som tagit sitt liv visste inte att barnet mått dåligt.

Efteråt kände nästan alla – 84 procent – skuld för att de inte kunnat hjälpa sitt barn, visar en ny studie.

I studien deltog 116 föräldrar med barn i åldern 13–40 som tog sitt liv 2008–2010. Studien från NASP 2013 rör föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord.

 Bara varannan förälder till barn under 20 år visste att barnet hade mått dåligt. I åldern 20–30 var det 39 procent.

 Endast var fjärde förälder kände till att barnet haft självmordstankar.

42 procent av totalt 93 föräldrar - med barn under 26 år - uppgav att barnet hade gjort ett eller flera självmordsförsök tidigare.

Och bara hälften av föräldrarna - med barn under 20 år - uppgav att barnet haft kontakt med sjukvården tidigare.

Varför berättar inte barnen?

– De vill inte belasta sina föräldrar, inte oroa dem. De tänker ”det här borde jag klara själv”. Man kanske är rädd för att inte bli tagen på allvar eller att man hamnat i en situation som man tycker att man själv försatt sig i. Många barn tänker ”Jag som har det så bra ska väl inte må så här dåligt”, säger läkaren och forskaren Ludmilla Rosengren.

– Om man är deprimerad ingår självanklagelser. Att man tycker att man är värdelös, en belastning för andra och att framtiden är hopplös.

Ludmilla Rosengren miste själv sin 14-åriga dotter i självmord för fem år sedan. 

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP